Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Då portarna öppnades - B. Framryckningen - Metlakatla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
– 439 -
En troende engelsk sjöofficer, kapten Prevost, hänvände sig
1856 till kyrkomissionen i London. På sin post vid Stilla hafvets
ostkust hade han fått skåda de hedniske indianernas elände i dessa
trakter och insett de nya faror, som hotade dem genom den börjande
invandringen af hvite köpmän med sitt »eldvatten» och råa förakt
för »vildarne». Missionssällskapet ansåg sig ej mäktigt att upptaga
en missionsgärning därstädes vid denna tidpunkt, men då Prevost
skref om saken, började särskilda gåfvor för detta ändamål inflyta.
Och då kaptenen vid årets slut beordrades tillbaka till Vancouvers ö
såsom chef för ett engelskt örlogsfartyg, erbjöd han en missionär
WILLIAM DUNCAN.
fri resa i sitt sällskap. I hast fann han då en ung man för denna
gärning: William Duncan, som höll på att utbilda sig till skollärare
i missionens tjänst.
Efter ett halft års sjöresa nådde han fram till Vancouvers ö och
skulle därifrån resa ytterligare 7 — 800 kilometer norrut till »Fort
Simpson», en liten, obetydlig handelsplats, anlagd af
Hudsonbukt-sällskapet och omgifvet med höga palissader för att vara skyddadt
mot de vilde Tjimsi-indianerna. Handelssällskapets personal
af-rådde honom från denna resa såsom varande meningslös: indianerna
fingo aldrig lof att komma in i fortet, och utanför detsamma skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
