Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Då portarna öppnades - B. Framryckningen - Allmän öfversikt af missionen i Kina under denna period
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 364 -
Under predikoresorna gjorde man här liksom annanstädes den
erfarenheten, att missionsarbetet är mycket lättare i byarna i Kina än
i de stora städerna, hvarest både mandarinernas baksluga motstånd
och pöbelns ostadighet erbjuda stora hinder. På somliga ställen har
man därför kastat sig på bymissionen, som t. ex. hade en ifrig
förespråkare i den nyligen aflidne amerikanske veteranen d:r Nevius
(som tillbragt mer än 40 år i östern), liksom ock Baselmissionen i
provinsen Kwangtung på detta sätt verkat till stor välsignelse.
För öfrigt arbetade den evangeliska missionen ännu på
1860-talet öfverallt med jämförelsevis ringa krafter. Läkaremissionen
intog tidigt en betydande plats inom missionsarbetet, och genom
särskilda opieasyler sökte man rädda de stackars offren för denna last.
Esomoftast fick man äfven röna härliga erfarenheter af Guds nåds
upprättande och nyskapande makt i fråga om de djupt fallne, men
för de fleste slutade det snart med återfall och nytt elände.
Litteraturarbetet måste naturligtvis intaga en stor plats i ett
land, sådant som Kina. Det har därför alltid bland missionärerna
funnits framstående lärde män, som forskat i Kinas språk och
litteratur. Af synnerlig betydelse blef det, då man vid sidan af den
kinesiska bildskriften införde det europeiska bokstafssystemet för
tryckning af kinesiska, enär man därigenom lyckats göra det många
gånger lättare för kineserna själfve att lära sig läsa sitt språk.
Naturligtvis trycker man också både biblar och andra skrifter med de
riktiga kinesiska skriftecknen.
Emellertid ingick år 1870, då traktaten af 1860 skulle förnyas.
Det visade sig då, att det relativa lugn, som rådt under de
senaste åren, icke var att lita på. De europeiska makterna uppställde
flera anspråk, men Kina kom också med sina, och af dessa voro
åtskilliga riktade mot missionen: missionärerna finge icke predika
något, som vore stridande mot Kongfutses lära; de omvändes antal finge
icke öfverskrida en viss siffra; europeiska kvinnor finge icke bo i
landet; kinesiska kvinnor skulle ej få gå i kyrkan eller i skolan, och
missionärerna skulle knäböja för mandarinerna, liksom de infödde
gjorde.
Det blef icke någon närmare förklaring härom, ty den 21 juli
1870 bröt främlingshatet ut i blodbadet i Tientsin. Under den
skändligaste misshandling blefvo nio katolska barmhertighetssystrar,
en katolsk präst, den franske konsuln och flere andre personer
mördade. Den romersk-katolska domkyrkan och åtskilliga protestantiska
predikoplatser förstördes i grund, öfver 50 infödde katolske kristne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
