Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Belägringens tid - C. Belägringen - Det heliga landet och dess grannland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 305 -
lorad, så vill jag gå förlorad på knä inför ditt ansikte!» Då
försvunno mörkrets andar, och han fick smaka syndaförlåtelsens frid
och fröjd.
Sonens omvändelse lände också föräldrarne till välsignelse, och
han vittnade inför många om Herren. Under flera år var han
uppfylld af en jublande sällhet, och om han än sedermera fick upplefva
mörka tider och utstå svåra anfäktelser, så lefde han dock alltid i ett
underbart nära samlif med Gud och egde en lefvande förtröstan på
Herren och en kraft i bönen, som kommo det underbara att
genomstråla hans lif.
SAMUEL OOBAT.
Efter att en tid hafva verkat som barnlärare i hemtrakten, greps
han af missionstanken och utbildades först i Basel, därefter (för att
lära arabiska) i Paris och slutligen ett par månader i London,
hvarest han i kyrkomissionens nyupprättade missionsskola i Islington
sammanträffade med Cockran, W.. Williams m. fi. Han studerade här
med sin vanliga energi etiopiska samt något medicin och blef
grundligt botad för sin forna motvilja mot den anglikanska gudstjänsten.
Efter en långvarig och faruppfylld sjöresa anlände han 1826
H. Ussing, Illustr. Missionshistoria. 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
