Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXVI. Skansen och Nordiska Museet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 435 —
del sem arbetskraft till, så att redan första dagarne af oktober
1891 anläggningen var i det skick, att den kunde öppnas för
allmänheten. Ännu är allt långt ifrån färdigt, tvärtom återstår
nog än det mesta att göra. Men under fortsatt arbete på dess
utveckling ha vi dock sett Skansen vecka för vecka, nej, dag för
dag utvecklas till hvad den redan nu är: Stockholms älsklings-
tillhåll och Stockholms mest egendomliga sevärdhet, lika karak-
teristisk för hufvudstaden, som t. ex. Thorvaldsens museum för
Köpenhamn eller medeltidsborgen för Turin och liksom de i sitt
slag utan motstycke på något annat ställe.
Redan när man från den branta backe, som förbi Teatern
eller den något längre men beqvämare väg,som förbi Cirkus
och Westerlings stallar för upp från slätten, viker in på vägen .
fram till Skansen med dess gamla vargögon och hornlyktor är det
en egen stämningsfull känsla, en fläkt från en annan, lugnare tid
med andra sträfvanden och annat kynne än vår egen febrila och
Jägtande ålder, som slår en till mötes. Då man passerat den vac-
kert snidade träporten med dess höga tak och hängstången under,
hvilken i stora kraftiga typer bär namnet Skansen, och förbi den
prydligt ordnade trädgården med dess prof af alla Sveriges sädes-
slag, foderväxter och köksträdgårdsväxter samt den lilla byggnin-
gen, som inrymmer expeditionen och vaktrummen samt ett lapp-
ländskt museum, kommer fram till den stora kungsväg, Gustaf.
Vasas väg, som leder rätt in genom parken, samt kastar blicken
kring sig, blir detta intryck af en mägtigt gripande verkan.
Allt talar här om fosterlandet och dess minnen, om kärlek
och pietet för vår älskade bygd i smått som i stort. HSjelfva
namnen på det system af vägar, som labyrintiskt slingra sig
åt alla håll, tala derom. De äro alla egnade minnet af våra store
kungar och hjeltar på de krigiska eller fredliga idrotternas fält,
främst naturligtvis åt de män, som på ett eller annat sätt fäst
sina namn vid vår etnografi, vid kännedomen om vårt land och
vårt folk.
Den första stora vägen bär, såsom sagdt, Gustaf Vasas namn.
Från den grena åt venster ut sig vägar med våra Karlars, åt hö-
ger med våra Gustavers namn, tills, sedan de dragit en cirkel
kring hela Skansens område, den fjortonde Karls och den tredje
Gustafs vägar mötas längst bort der Belvederes torn reser sig.
Mellan Karlarnes och Gustavernas vägar gå i svag båge kring
den dansplan, der på festaftnarne folkdansar och fosterländska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
