Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. I en trilla till Viksjö och en föreläsning om statskyrkan, missionsförbundet m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 282 —
stergötland — de landskap der församlingarne vanligen äro flera
än presterna. Deremot svarande hemman i Goteborgs stift äro
ofta anslagna till enkesäten, hvilkas antal uppgår till 75 med ett
sammanlagdt taxeringsvärde af 987,400 kronor, hvilket i medel-
tal gör 13,165 för hvarje. För jämförelses skull må nämnas, att
taxeringsvärdet i prestgårdarne i Danmark, som blott har om-
kring 1,000 presterliga beställningar, utgjorde år 1868 cirka 48
millioner kronor, och var afkomsten af dessa beräknad till 1,470,-
000 kronor.
De af Gustaf I indragna kyrko- och presthemmanen utgjor-
de ungefär 6,300 under det hela den indragna godsmas-
san utgjorde 13,700 hemman. Huru stor reduktionen af prester-
nas och kyrkornas jord i sjelfva verket var, får man en aning om,
när man besinnar, att det vid reformationens början funnos pre-
ster, som regerade öfver tre till sex stommar med tio till trettio
landbönder. Torstuna, hvars prestgård var särdeles stor, 40 öres-
land, hade dessutom 14 landbönder, som erlade landgille till kyr-
ka och prest. I Vestmanland förekommer Munktorps stora prest-
bord med 34 landbönder. I Vestergötland förekommo många
sådana rika socknar. Så hörde till Örby stom 24 hemman, till
Vånga 20 0. s. v. Deremot förekomma en stor mängd kyrkor, om
hvilka det heter, att de hafva intet annat än tionden.
Presterskapets inkomster och de olika poster, hvaraf de be-
stå, äro angifna i följande tablå.
Aflöningen af församlingarne uppgick sålunda till 5,782,727
kronor. År 1893 var raotsvarande siffra 5,487,966. Dervid är
att märka, dels att stadsförsamlingarnes afgifter under de 7 åren
ökats med 28,375 kr., dels att till följd af lönekonventionens be-
stämmelser i somliga pastorat lönen i dessa betydligt ökats, hva-
dan minskningen i sjelfva verket var ännu större.
Taga vi folkmängdssiffran för 1893 till divisor, utgjorde prest-
skatten detta år 1.21 krona för hvarje svensk medborgare. TI sjelf-
va verket är denna skatt såväl som en del andra mycket ojemt
fördelad i förhållande tili folkmängden och med hänsyn till
fyrktal och bevillningskrona. I allmänhet är städernas prest-
skatt betydligt lindrigare än landsbygdens. För Sveriges samt-
liga städer och köpingar utgjorde skatt år 1893 endast 713,716
kronor, hvarvid dessutom är att märka att afgifterna från flertalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
