Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Hvad jag hörde på Oceanen [Forts.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MN0G
biskop och derför under en tid af trettio år måst sakna biskopens
och presterskapets tröst och hjelp, undantagandes då någon, i sitt
nit att tjena Gud, frivilligt företagit den långa och svåra resan
till dem, hvilka skonats från barbarernas raseri, och då vi hafva
en fullständig kunskap om allt detta, bedja vi nu eder och gifva
eder i uppdrag, bröder, hvilka såsom man sagt oss ären närmast
sagda ö, att efter att hafva rådgjort med erkebiskopen i stiftet ut-
välja och sända dem en passande och god man såsom biskop.”
Af skäl, som vi icke känna till, blef påfvens befallning ej åt-
lydd. Femtio år senare framstälde grönländarna samma begäran
till Innocentius VIII. Deras ställning var beklagansvärd. Under
ett helt århundrade lemnade åt sig sjelfva utan biskop och pre-
ster, hade de så småningom försjunkit i okunnighet, och deras
fäders religion hade råkat i glömska. Det enda minne, som fanns
qvar af densamma, var den linneduk, på hvilken brödet och vinet
stått, då den heliga nattvarden för sista gången, ungefär hundra
år förut, begicks. Kring denna duk samlades de då och då till
gudstjenst enligt former, som traditionen lemnat dem i arf.
Rörd af deras begäran utnämnde Alexander VI, Innocentius
VIII:s efterträdare, till biskop af Gardar en benediktinermunk vid
namn Mattias, hvilken Innocentius kort före sin död hade utsett
såsom lämplig att sända till nämnda stift. Den källa, från hvil-
ken vi hemtat dessa detaljer, är ett bref från Alexander VI (1492)
till de romerska församlingarna, i hvilket han befaller att nödiga
bref samt fullmagt skulle lemnas till den nyutnämnde biskopen
utan den vanliga afgiften. Vi finna också i det påfliga brefvet,
att en af orsakerna till den afbrutna förbindelsen mellan Europa
och Grorland var den stränga kölden och den stora massan af is-
berg.
Det är egendomligt, att den katolska kolonien på Grönland
sista gången omtalas i historien samma år, som Columbus afseg-
lade från Spanien och landade på San Salvador. Sålunda föll kyr-
kan på Grönland i glömska, ehuru Eric Walkendorf, den siste ka- -
tolske erkebiskopen i Trondhjem år 1520 sökte få underrättelser
från Gardars biskopsstift, om hvilket man på så lång tid ingen-.
ting hört, för att återknyta förbindelsen med den förloräde lyd-
biskopen. Men reformationens jättevåg gick fram öfver Norge
och tillintetgjorde katolicismen der. Det katolska Grönland har
man sedan aldrig hört något om. Hvad det blef af de skandi-
naviska nybyggarne, vet man ej heller. De hafva lemnat efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
