Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Hvad jag hörde på Oceanen [Forts.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(RE ÖA
hvilken skulle förefalla som en fantastisk saga, om icke säkra, hi-
storiska fakta låge till grund för densamma. Det är en berättel-
se, i hvilken vi få veta, att det funnits rättrogna katoliker på våra
stränder fyra hundra år innan Columbus skänkte Amerika till den
gamla verlden. Den katolska kyrkan kom och gick samtidigt med
Nordrmännen, dock utan att, så vidt man vet, lemna några spår
efter sig. Men både att den kom och att den försvann finnes upp-
tecknadt i gammalnordiska skrifter och i romerska manuskript.
Under tionde och elfte århundradena nådde de nordiska vi-
kingatågen sin största utsträckning. På Englands, Irlands,
Frankrikes, Italiens och Greklands kuster landsatte vikingaskep-
pen vilda krigarskaror, hvilka spridde död och fasa, men äf-
ven grundade samhällen, hvilka framdeles skulle göra vigtiga in-
lägg i Europas historia. Äfven mot nordvest trängde de fram.
Orkney-, Shetlands- och Färöarna togos i besittning af nordbor.
Men det var på Island, som deras största och mest kända nybygge
växte upp. Ön upptäcktes år 784. Snart hade femtio tusen nord-
bor slagit sig ned på densamma och bildade en republik, som var
nägtan oberoende af moderlandet. En rik literatur uppblomstra-
de på Island, innan England, Frankrike, Italien och Spanien ännu
hade något stadgadt språk. Islands historieskrifvare på denna tid
vcro långt framom sina samtida och äro näppeligen öfverträffade
af våra bästa moderna förtattare.
Det är från isländska författare vi fått upplysning om nord-
« bornas bebyggande af Grönland, hvilket upptäcktes i slutet af
nionde, koloniserades i slutet af tionde och blef ett kristet land
i början af elfte århundradet. Omkring hundra år senare skicka-
des en biskop till Grönland. Hans biskopssäte var Gardar. Från
den tid, då den förste biskopen tillsattes, år 1112, ända till dess
den siste, hvilken utsågs af Innocentius VIII, år 1492 utnämndes
af Alexander VI, samma år som Columbus upptäckte Amerika,
förflöt sålunda en tid af tre hundra åttio år af fullt ordnade kyrk-
liga förhållanden, hvilket fortsatte i god ordning till år 1409, i
mindre god sådan och med störande afbrott till 1492. Under ti-
den mellan dessa årtal, då den grönländska kyrkan var i sin hög-
sta blomstring, fanns på den ogästvänliga ön en biskop, en kate-
dral, femton vanliga kyrkor, fyra eller fem kloster och en ka-
tolsk befolkning på tio tusen själar. Dessa uppgifter hvila på
fullt säker, historisk grund.
Likaledes är det faktiskt, att man i sydvestlig rigtning från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
