Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TSCHANDALA.
ii
nad. Man var nu i början af Juni månad, men
ännu var intet land uppgräfdt, och allt hopp om
att se något planteradt var förbi.
Kvigor, getter, får och hästar gingo tjudrade
vid fruktträdens stammar och betade ogräset.
Getterna stodo på bakbenen och gnagde på
dyrbara buskar och unga fruktträd; gångarne voro
nedsmutsade af kreaturen, buxbomshäckarne
nedtrampade, hönsen åto de omogna vinbären, och
i körsbärsträden häckade skator och starar. Det
var en förödelsens styggelse, som magistern icke
kunde fatta att dessa människor med
penningtillgångar ville finna sig i att skåda på; ty om
de också inte behöfde inkomsten, skulle man tro
att de åtminstone inte ville undvara nöjet att
kunna spatsera i trädgården. Och allt detta
feta ogräs, som såg så mörkt och giftigt ut,
förhöjde det intryck af smuts, som framkallades af
djurens orenlighet, nedtrampad rundt omkring
i rabatterna, de små svarta mullvadshögarna,
murkna grenar och brunt fjolårslöf.
Kardborren och nässlan, som alllid följa
menniskans uttömningar, stodo der till flere
alnars höjd, röjande hvad som brukar döljas,
tist-larne hade, bortdrifna från fälten, slagit sig ned
här; Tussilago, som folket på skämt kallar
ym-nighetshornet på grund af dess otroliga
fortplantningsförmåga, hade bredt ut sig i stora grågröna
mattor, och i de mörkaste vrårna hade som
mörksens gerningar den otäcka bolmörten stuckit sig
undan med sin kadavergula blomma, påminnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
