- Project Runeberg -  Samvetet eller Simon Sellners rikedomar /
77

(1891) Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lättsinne och menniskoförakt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

77

menniskokännedom och ett djupt förakt för qvinnan.
Det hör ej hit, huru jag fick det, nog af, jag
åtminstone hade studerat det vackra könets karaktär, blott
för att lära mig förakta dess svaghet och dess
trolöshet.

När jag kom hem, hade mina föräldrar utsett en
brud åt mig, för att stadga mig, ty min far hade i
kassan märkt, att hans Axel åtminstone icke hörde
till Trappist-orden.

Nå väl, för nöje skull, derför att det var något
nytt att så der förskrifva sig hustru, att göra upp en
affär, reste jag till min utkorades föräldrar.

De voro förmöget, ansedt folk och flickan en rätt
vacker figur. Jag kom, jag såg och jag segrade; ty
föräldrarne ville nära nog bära mig på händerna, och
flickan var kär i mig, innan jag kom. Det gick alltför
lätt, jag insåg att ett ja skulle falla öfver mig som en
gillerstock öfver en ekorre, hvilken biter på den
upphängda nöten, och jag drog mig försigtigt tillbaka -
och berättade mina kära föräldrar, att flickan ej
vunnit mitt tycke.

Sedan blef det ej på en tid fråga om något dylikt,
ty jag lät ej tala med mig om den saken; men, nu
mindes jag lilla Lina och mina barndomsdrömmar
vaknade.

Jag reste således en sommar ner till mina
föräldrar. Jag drömde hela vägen om lilla Lina, som
nu skulle vara omkring aderton år gammal, en
utbildad himmelsk skönhet, med barnafromma ögon och
ren själ - jag nyttjar det ordet figurligt.

Jag kom och helsade dagen efter min ankomst
på hos den gamle beskedlige löjtnantens enka, ty han
var död. Jag träffade blott modern hemma.

Det såg tarfligt ut i de två trånga rum de
bebodde; men mer än tarfligt, det var oordentligt,
dammigt och bakfram allting.

En gentil klädning hängde öfver en stol, en hatt
låg kastad på en annan, ett par fina handskar voro
stuckna bakom spegeln, och lådorna i en chiffonier
stodo halfutdragna med bandstumpar hängande
utanför eller snibbar af kläder inklämda vid hörnen.

"Lilla Lina hade så brådtom, då några andra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:54:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samvetet/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free