Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 466.
En utslagen och en sammandragen Sjöanemon (Actinia), sittande på ett musselskal.
en stark tendens till bilateral symmetri. Hos de lägsta formerna
består kroppsparenchymet endast af celler, men hos andra uppträda
äfven ofta glatta muskelfibrer, nervelement och bindväfnad. Merendels
innehåller det ofta af cilierade celler bildade yttersta hudlagret
(epidermis) s. k. nässelorganer, hvilka utgöras af små kapslar, som
innesluta en spiralformigt upprullad, ofta med hullingar besatt tråd,
och vid beröring brista samt låta denna tråd utträda. Det är dessa
nässelorganer, som förorsaka den brännande sveda, som
vidrörandet af vissa Ccelenterater, t. ex. en del maneter, medför.
Isynnerhet rikligt utrustade med ofta komplicerade nässelapparater äro
Rörmaneternas och Ctenophorernas sänk- eller fångtrådar.
§ 427. Ccelenteraternas kropp kan i allmänhet betecknas
såsom säckformig, och består af tvenne lager, ett yttre (ectoderma),
som utgöres af öfverhuden (epidermis) jemte den bindväfsartade
egentliga huden (derma) med deri (hos Polyper och Skifmaneter) utvecklade
muskler, samt en inre membran (innerhud eller entoderma), som bildar
kroppskavitetens inre, cellulosa beklädnad. Båda dessa lager ligga tätt
intill hvarandra, och öfvergå i hvarandra vid munöppningen; mellan
dem utveckla sig generationsprodukterna. Då Coelenteraterna genom
ofullständig delning eller genom knoppning bilda kolonier,
utvecklar sig den egentliga huden till en gemensam massa, kallad
cozrienchym, som förbinder de enskilda individerna med hvarandra och vid
knoppningen utväxer till skott eller grenar o. s. v., samt ofta ernår en betydlig
mäktighet. — Kroppskaviteten, här äfven kallad
gaströ-vasculär-apparaten, är an enkelt säckformig, än delas den (hos maneter och polyper) i
en främre, för matsmältningen bestämd afdelning, och en bakre, som
förnämligast är bestämd för näringsvätskans emottagande och vidare
förbredning. Hos maneterna bar denna bakre del formen af kana-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
