Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kalladt manteln, hvilken afsöndrar ett skal eller snäckhus, hvars form
rättar sig efter mantelns, och som sällan (hos Chiton) består af flera
kalkstycken, aldrig af tvenne, såsom inom följande klass. Det
består till största delen af kol- (och fosfor-)syrad kalk, som tillika
med en klibbig, hornartadt hårdnande substans samt färgämnena i
på olika sätt fördelade pigmentceller afsöndras genom talrika
körtlar, och merendels aflagras utanpå, sällan inuti manteln. Vanligtvis
bildar det ett bakåt afsmalnande, spiralformigt inrulladt eller
skrufformigt vridet, sällan nästan rakt rör, men stundom är det flackt,
möss- eller skålformigt, med ingen eller en endast obetydlig
vridning (fig. 2 78). Detta skal tilltager under djurets tillväxt i längd:
Fig. 278.
Åtskilliga snäckhus: 1, Patdla ; — 2, Dentalium; — 3, Vermetus; — 4, Haliotis; — 5’
Turritella; — 6, VoluPi (genomsågad); — 7, Murex; — 8, Chiton.
och vidd, derigenom att nya kalklager afsättas vid mynningen.
Sällan ligga skalets vindningar i samma plan, i hvilket fall snäckan
blifver mer eller mindre platt eller skiflik; oftast är spiralen så
utdragen, att de flesta vindningarne höja sig öfver den yttersta
och bilda en mer eller mindre utdragen spets, snäckans så kallade
spira. En lodrät, från snäckars öfversta spets till hennes sista
vindning ellet bas dragen linie bildar den axel, kring hvilken
samtliga vindningarne ligga. Ofta hafva vindningarne ett sådant förlopp,
att det innanför dem uppstår en mot spirans spets gående fördjupning
eller så kallad nafvel. Vanligtvis lägga vindningarne sig likväl så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
