Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Torsten Rudeen såsom riksdagsman och prästeståndets talman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
en regering, som kunde öppna underhandlingar med
fiender. Denna djärfva plan från riksdagens sida skrämde
rådet, och då det under pågående ständermöte hade
erhållit ett bref af konungen, hvari ständernas
sammankallande förbjudits samt rådet anbefallts att upplösa dem,
ifall de redan vore samlade, begagnade sig rådet häraf
för att hemskicka en stor del af riksdagens medlemmar.
Isynnerhet afreste en stor del bönder och präster till sina
hemorter, och bland dem äfven Rudeen, som likväl, innan
han lämnade riksdagen, den 23/2 1714 afgaf följande öppna
fullmakt till dem af ståndsbröderna, hvilka kvarstannade
i Stockholm:
„Såsom Kongl. Höghet och deras Höggrefl. Excelhcer hafva
i allernådigst afseende på mina i underdånighet anförde skäl, förundt
mig frihet att när jag vill, resa till mitt i nåder anförtrodda stift,
som jag ingen besynnerlig kan för mig vid denna Ständernas
församling befullmäktiga, utan håller gerna med hvad de bäste och fleste
för godt och vid desse vidlyftigt utseende conjuncturema anständigst
pröfva; altså förklarar jag mig och mitt anförtrodda stifts
prester-skap vara aldeles nöjde med det, som Ständerne efter noga
öfvervägande finna rättvisast, nödigast och nyttigast"
Denna Rudeens skrifvelse har framhållits som- ett
kuriosum i sitt slag, som ett bevis på huru menlöst
prästeståndet ännu på hans tid uppfattade sitt
riksdagsmannakall *). Men i det hela taget låg dock däri ingenting
märkvärdigt i betraktande af ständernas dåvarande
ställning och inskränkta maktbefogenhet samt rådets beslut
att genom enskilda riksdagsmedlemmars hemsändande
småningom skingra hela riksdagen.
Ständernas försök att skaffa fred åt det utarmade
landet och bryta envåldsmakten, ledde sålunda icke till
det åsyftade resultatet, och Karl XII:s hemkomst gjorde
yttermera slut på alla planer i denna riktning. Men
genom de oerhörda missförhållandena och
maktmissbruken under de sista åren af konungens regering blef
enväldet så förhatadt i Sverige, att dess totala afskaffande
’) De la Gardieska Archivet, XHI s. 87.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
