- Project Runeberg -  Torsten Rudeen : ett bidrag till karolinska tidens litteratur- och lärdomshistoria /
123

(1902) [MARC] Author: Arvid Hultin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Strid om den kartesianska filosofin. Rudeen på de anklagades bänk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Strid om den kartesianska filosofin.

123

Disputationsakten försiggick den 27 mars. Men detta
öppna trotsande af prokanslerns förbud föranledde
Gezelius att efter sin återkomst upptaga frågan på nytt och
hänskjuta den till kanslerns afgörande. Han fick
domkapitlet och teologiska fakulteten på sin sida, och i den
sistnämndas namn uppsattes af teologie professorn
Wano-chius1) ett mot de båda under Budeens inseende
granskade afhandlingarna riktadt betänkande, som öfversändes
till universitetets dåvarande kansler, grefve L. Wallenstedt,
hvars närmaste åtgärd blef att af Budeen och filosofiska
fakulteten infordra förklaring i saken.

Det är Tengström vi hafva att tacka för alla
upplysningar i detta intressanta mål, ty af de originala
handlingarna finnes ej mera något spår. Af Eudeens
förklaring meddelar Tengström 2) in extenso hela den andra
punkten eller det egentliga svaromålet och refererar
innehållet af de öfriga punkterna. Efter att ha betonat sin
rena lutherska tro samt åberopat sig på, att han aldrig
tillförene blifvit misstänkt för kätteri, framhåller Budeen
följande till sitt försvar:

„Att någon förgripelse vore skedd mot rätta principia
{»hilosophica, har jag så mycket besvärligare att finna, som de
hans vedersakare) icke hafva specificerat, hvilka principia böra
kallas de rätta; om härmed förstås de principia, som vid denna
Academien (ehuru väl icke öfverallt) äro vedertagna, låter jag
tör min person dem gerna så vara, hafvandes aldrig min
tanke varit, att mig mot dem opponera eller någons mening
<li*putera. Det måste jag väl tillstå, att den tiden jag
studerade i Upsala, idkades som bäst Becentiorwn principia, uti
hvilka jag, så väl som andre, hörde våra lärde Praeceptorum
lectioner, och såg de experimenter, som gåfvo mig tämmeligt
tillfälle, att mer inclinera till den philosophien. Icke dess
mindre lärer jag hafva det vitnesbörd af alla, som närmare
kanna mina studier, att jag aldrig gjort mig så till träl af
(artesio eller på hans ord svurit, att jag ock icke med flit de

’) Det är betecknande, att Wanochius var bland dem som
lyckönskade Thelaus till lians afhandling, hvilken han sedermera
stämplade som irrlärig.

f) Anf. arb. s. 100 o. ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:37:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rudeen/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free