Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Torsten Rudeens ungdoms- och studietid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
föranledde kroppens död, redogjorde han icke blott för de gamla
filosofernas och kemisternas Åsikter, utan äfven för Cartesii mening, enligt
hvilken hjärtat var källan till all värme och blodets egentliga
verkstad. Häraf berodde alla kroppens funktioner, och när det ämne
(cer-tum fermenti genus), hvaraf blodet bildades i hjärtat, upphörde att
finnas, inträdde döden. Gentemot denna Cartesii åsikt anför
författaren erfarenhetens vittnesbörd, att man vid dissektion af hjärtat ej
funnit sp&r af något sådant blodbildande ämne. Men det stod dock
fast, att lifvet frambringades af något, som framdref och underhöll
blodomloppet, och att tvärtom döden vållades af något, som hindrade
detsamma. Hvad slutligen själen beträffar, ansåg författaren att den,
frigjord från kroppens fängelse, hvarken betjänade sig af tanke, minne,
fantasi eller någon annan funktion, som den hade under sin
gemenskap med kroppen, ända tills det behagade den högste att återförena
själ och kropp med hvarandra.
Afhandlingen vittnar om, att Rudeen hade studerat
Cartesii »Traité de 1’Homme" och Louis de la Forge’s
„Remarquestt till densamma. För öfrigt är Rudeens
afhandling en tämligen ytlig studie, han erkänner själf
dess omogenhet och brister. Den visar emellertid, att
Rudeen var intagen af den nya filosofiska riktningen,
som i Bilberg hade sin främsta representant och till
hvilken äfven de flesta andra af den filosofiska fakultetens
dåvarande medlemmar hade anslutit sig.
Undersökningar öfver ämnen sådana, som Rudeen hade valt, voro ej
heller ovanliga vid denna tid, särskildt bland Bilbergs
lärjungar. Men icke blott ämnet var nytt, utan äfven
metoden. Den skolastiska terminologin med dess många
„ distinktioner, abstraktioner och subtiliteter" är af
Rudeen helt och hållet öfvergifven. Han förirrar sig icke
på definitionernas och konklusionernas ofruktbara fält,
utan stöder sig på erfarenhetens och naturvetenskapernas
vittnesbörd och söker i sin framställning »enkelt, redigt
och klart framställa sina tankar".
När Rudeen tre år senare under Peringers
presidium framlade sitt andra lärdomsprof, denna gång „pro
solenni in philosophia gradu", möter man honom på ett
helt annat område än i hans första dissertation.
Afhandlingen titel lyder De Origine Ordinis S. Georgii in
Ang-lia9 således en historisk undersökning, som därtill ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
