18:4 (Rösträtt för Kvinnor / VII Årg. 1918)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Brevkort fra Norge.

Heller ikke denne gang lykkedee det
for norske kvinder at sætte nogen
kvindelig representant med i
Stortinget. Ingen av de opstillede kandidater,
verken de to som var stillet av
partierne, henholdsvis i Kristiania og i
Bodö, eller de to som Kvindernes
Vælgerforening hadde utkaaret i
Kristiania, naadde frem.

Deremot fik man denne gang 2
varamænd (suppleanter), i det fröken
Karen Platou, sekretær i ’Hjemmenes
Vel" gik igjennem i Gamle Akers
kreds i Kristiania, og
skolebestyrerinde Sara Christie gjenvalgtes i sin kreds
i Trondhjem.

Begge de kvindelige varamænd
tilhörer det konservative parti i sin by.

Saalænge vi har den valgordning vi
har, er det aldeles faafængt at forsöke
at faa kvinder ind i vor
folkerepræsentation, saa det eneste arbeide
kvinderne nu bör og maa samle sig om,
er at faa valgloven forændret.
Enmandskredsene er vor værste
anstödssten.

Kristiania 28de oktober 1918.

Fr. Mörck.

Redaktör av Nylænde.

Hur kvinnorna röstade vid valen,
jämfört med männen, har man kunnat
konstatera i Kragerö på så sätt att
kvinnor och män icke röstat på samma
plats.

Vid valet fick högerkandidaten 346
kvinnoröster och 319 manliga röster,
vänetermannen fick 384 kvinnoröster
och 215 manliga och socialdemokraten
fick 71 kvinnoröster och 113
mansröster.

Det visar sig således att kvinnorna
i Kragerö föredragit vänsterns och
nykterhetsrörelsens kandidat.

Vid första valet avgavs 1,525 röster,
varav högern fick 549, vänstern 640 och
socialisterna 293. Av dessa röstade 272
män och 236 kvinnor på högermannen
och 352 kvinnor och 233 män på
vänstermannen. På socialdemokraten
röstade 106 kvinnor och 179 män.

—

Vad har hänt sedan sist?

Illis quorum, medaljen i guld, har
tilldelats tvänne kvinnor, yrkesinspektrisen
Kerstin Hesselgren och fröken Agnes
Lagerstedt, den sistnämnda för ett mångårigt
socialt arbete.

För kvinnors lämplighet som domare har
Danmarks justitieminister uttalat sig vid
Folketingets sista sammanträde i höst före
ferierna.

Lady Rhondda har gjort krav på att få
säte i engelska parlamentets överhus. Om
detta principiella försök lyckas, blir hon
dock icke den första kvinna, som suttit i
lordernas hus, ty under medeltiden hade
flera abbedissor rätt att kallas av konungen.
Numera är det lordkanslern, som kallar
adelns medlemmar till överhuset.

—

Bergman-österbergska
samhällskurserna

.

Den 7 oktober började kursarbetet åter
för denna terminen. Arbetet var i höst
förlagt till Kopparbergs län och en väl
utarbetad plan förelåg kursledaren med
föreläsningar på 25 olika platser inom länet.

Men tyvärr måste kursen redan den 18
oktober avbrytas på grund av mötesförbud
på de flesta platserna till följd av spanska
sjukans härjningar.

Det var smärtsamt, icke minst för
kursledaren, att avbryta det påbörjade
arbetet, men det fanns ju inget annat att göra.
Tyvärr är det mycket ringa utsikt att
senare under hösten taga upp arbetet igen.
Men vi få hoppas att förhållandena på
nyåret skola vara bättre och att vi i januari
kunna åter upptaga det nu avbrutna
kursarbetet. E. P.

—

Husqvarna Symaskiner.

Svenskt fabrikat
Stark, beprövad konstruktion.
Lätt, behaglig gång, stor hastighet
Fördelaktiga avbetalningsvillkor.
_

Söders ”English School”

Engelska lektioner och översättningar,
Erstagatan 26. Allm. Tel. Söder 36035.

Annie I. Scott.

_
Riks 25 50

Allm. 62 96

La fleuriste.

Kgl. Hofblomsterhandel

Malmtorgsgatan 6, Stockholm

Männen och kvinnornas rätt.

”Det löjligaste i världen.”

Vad som är det löjligaste i världen
får man veta om man läser
nedanstående brev, som en amerikansk officer,
M. D., skrivit hem till sin hustru.
Brevet är ur mer än en synpunkt värt att
beaktas, denna spontana respekt för
kvinnor av en soldat, som i
krigsvimlet varit nog kultiverad att tänka som
han gör:

”Jag önskar jag vore skald för att
kunna skriva några verser till texten
om kvinnans rösträtt”, skriver han.
”Det är inte så mycket vad kvinnorna
här göra, som sättet de göra det på
och deras hållning inför det hela. Du
förstår, den gamla föreställningen om
non-combattanter och farozoner har
alldeles gått sin kos med
långskjutande kanoner och granater. Så att
hundradetals sköterskor, marketenterskor
och rödakorsarbetare äro nu utsatte
för granat- och bombfara. Jag kunde
berätta hoptals om det.

De inte bara hålla ut tills de köras
ut eller släpas ut och ofta först sedan
de flera gånger tillsagts att avlägsna
sig och först sedan varje patient eller
civil är i säkerhet. Då och först då
komma de. Alltid fullkomligt lugna
och svala och riktiga. Min syn på dem
är nu en helt annan än den varit.
Förut undrade jag varför vi tilläto
dem vistas i farozonen och undrade
varför inte engelsmännen i somras
skickade bort alla sköterskor till
högkvarteret, när de började bombardera
platsen. Men det fanns inte ett tvivel
hos sköterskorna om deras platser och
det hade allt blivit oväsen från dem
om man satt i fråga att de skulle
retirera.

Nu inser jag att de så väl förtjänat
sin rätt att vara där att det inte är
någon diskussion mer om saken, utan att
vi måste ge dem privilegiet att komma
och gå som de vilja.

Sarah Cunmingham, 20 år gammal,
stannade och såg till sina kvarvarande
patienter långt efter sedan hon blivit
tillsagd att dra sig undan och sedan
de andra gått och man knappt kunde
vistas på platsen. En annan flicka, 26
år, som fick se en massa fransmän
komma in genom den stad där hon
var, de skulle stanna där över natten,
telegraferade till Röda korset. Vad
skall jag göra? Ge dem mat, fick hon
till svar och hon fick en fältvagn och
i nära 24 timmar delade hon ut
proviant och båda hennes händer förfröso
i kölden.

Många sköterskor ha skött sin
syssla när bomberna regnat och detta inte
ovilligt, utan lugnt och glatt,
skämtsamt språkande med patienterna som
om ingenting stod på. I somras
vakade nattsköterskorna ofta ensamma, så
gott som i mörker, timme efter timme,
när det kunde vara fyra à tio döda på
en natt. Det är så man vill skrika
eller ropa eller be!

Och att tänka sig att du, så snart
som ett tillfälle ges, ger dig in i det
arbetet som en naturlig sak och utan
att be om några lättnader och
bekvämligheter, att du skall behöva begära
och petitionera och strida för ”lika
rösträtt”, ja, det är sannerligen det
löjligaste i världen.

Om jag inte får för mycket att göra,
när jag kommer hem och det skulle bli
tal om detta, då tror jag att jag gör
något för kvinnans rösträtt”

En annan man, L. Muller, skriver i
en polemik i New York Globe följande
temperamentsfulla inlägg:

”Jag vill säga att jag är ute i kriget
och är man till en kvinnlig konduktör
och jag kan inte inse hur någon kan
tro att en kvinna icke upprätthåller
sin självaktning och kvinnlighet om
hon än är tvungen att göra en mans
arbeta Kvinnor i mäns arbete måste
vara villiga att hålla ut på sin poet
trots all den dy som kastas på dem av
sådana som kallas män.

Kvinnorna skola ha sin rösträtt och
de få den. Äro de inte värda den?
Jag sätter min hustru lika högt som
en man och mycket högre än somliga
män. Nå då de prövas, visar det sig
att de tyckas vara föga svagare än
männen. De förtjäna rösträtt mer än
den man som smutskastar kvinnan i
största allmänhet.

De kvinnliga konduktörerna skola
ha rösträtt. Var äro de manliga
instinkterna hos insändaren och hans
likar? Har han ingen mor, hustru eller
syster. Och hur kan han anse sig
befogad att kritisera kvinnor som äro
villiga att arbeta så hårt för att deras
kära skola kunna komma till fronten
och skydda kvinnor och barn från
Belgiens öde? Det är en skam att man
skall behöva gå ut och slåss för
folket, när det finns dylika slags ”män”
ibland dem.”

—

Arbetet ute i landet.

Alingsås’ F. K. P. R. har vid
årssammanträde den 21 oktober i styrelsen omvalt
fruarna Anna Kling, Maggie Täcklind,
Brynhild Barkstedt, Gärda Andersson och
fröken Anna Norlander med fru Elin Ericsson
och fröken Emy Forsblad — den senare
nyvald — som suppleanter. Till revisorer av
1918 års räkenskaper utsågos fruarna Anna
Almgren och Gärda Nystedt. Till
centralstyrelsemedlem omvaldes fil. kand.
Elisabeth Petersson med fru Maggie Täcklind
som suppleant.

Vidare beslöts att föreningens
månadsmöten — i form av handarbetsaftnar med
högläsning — skola äga rum andra onsdagen
i varje månad kl. 6 e. m.

Brunskogs F. K. P. R. har vid
höstsammanträdet till centralstyrelsemedlem
omvalt fru Augusta Carling med fröken Agda
Hedlundh som suppleant. Samtliga
styrelsemedlemmar omvaldes.

Den av V. U. föreslagna resolutionen
antogs enhälligt.

Fru Frigga Carlbergs föredrag om Susan
B. Anthony upplästes av ordföranden.

Gävle F. K. P. R. firade Birgittadagen
med ett möte ägnat minnet av den
amerikanska rösträttskämpen Susan B.
Anthony. Ett intressant föredrag om henne hölls
av fröken Lisa Pihlblad, och L. K. P. R:s
resolution upplästes och antogs enhälligt
av de församlade kvinnorna.

Mötets senare del hade samkvämsform,
under vilket pianomusik utfördes av fru S.
Hofrén.

Oskarshamns F. K. P. R. högtidlighöll
den 7 oktober Birgittaminnet, varvid Frigga
Carlbergs föredrag om Susan Anthony
upplästes och resolutionen antogs.

Åtvidabergs F. K. P. R. firade
Birgittadagen med ett enkelt samkväm för
medlemmar på Kommunala mellanskolans lokal. I
förhållande till rådande kristider var
samkvämet talrikt besökt och stämningen den
bästa. Efter att Frigga Carlbergs Susan B.
Anthony delvis upplästs, intogs kaffe med
medhavt dopp. Sedan förevisades
skioptikonbilderna från rösträttsarbetet inom och
utom Sverige. Musik och deklamation
utfyllde programmet. Birgittadagens
resolution antogs enhälligt.

I Forsaström, där Åtvidabergs F. K. P. R.
har 11 medlemmar, firades Birgittadagen
onsdagen den 23 oktober på ungefär samma
sätt som i Åtvidaberg. Dessutom
redogjorde fröken Röhl för de nya
barnavårdslagarna.

—

Kvinnokrafterna i
livsmedelsstyrelserna.

I enlighet med förordningen angående
lokala myndigheter för
livsmedelsregleringen den 28 juni 1918, varigenom bestämts
att hos samtliga livsmedelsstyrelser skola
finnas inrättade konsumentråd och
kvinnokommittéer, har F. H. K. utsett ledamöter
i nämnda råd.

Vi meddela här namnet på de kvinnor,
vilka invalts i resp. städers
kvinnokommittéer i livsmedelsstyrelserna.

Arvika,

Fru Ingegärd Wallenström (även vioe
ordf.), fru Julia Karlgren och fru Maria
Löf.

Borås.

Fru Leonore Odencrants (även vioe ordf.),
fru Agda Olsson, fru Anna Bredberg och
skolkökslärarinnan Ruth Björsell.

Falun.

Fröken Ketty Essen (även vice ordf.), fru
Frideborg Hagström, fru Emma Andersson
och fröken H. Åhlenius.

Gävle.

Fru Anna Avén (även vice ordf.), fru
Albertina Vall och fröken Anna Bergström.
Suppleant fröken Sigrid Göransson,
Sandviken.

Göteborg.

Fru Clara Almstrand (tillika vice ordf.),
fru Mary Wærn Leffler, fru Anna
Carlsson, fröken Ruth Sjöblom och fru Nelly
Thuring, samtliga i Göteborg; suppleanter:
fru Josefine Rosvald, fröken Hanna
Rygård och fröken Sigrid Malmgren, samtliga
i Göteborg.

Halmstad.

Fru Ester Hägge (tillika vice ordf,),
småskollärarinnan Anna Maria Nilsson, fru
Netten Johansson, samtliga i Halmstads
suppleanter: fru Anna Hollender,
skolkökslärarinnan Ida Boldt-Christmas och fru
Nanna Samuelsson.

Hälsingborg.

Doktor Hanna Christer-Nilsson (tillika
vice ordf.), fru Sigrid Lundin, fru Ida
Rosenkvist, fru Signe Wingårdh och fröken
Emlly Bölling.

Härnösand.

Fru Eva Tham (även vice ordf.), fru Anna
Ekberg och fröken Olga Berglund.

Jönköping.

Fru Elin Neuman, Jönköping (tillika vioe
ordf.), fru Hilma Andersson, Tormenåe,
Huskvarna, skolföreståndarinnan fröken
Judith Bergström, Jönköping, fru Hilma
Hallenborg och fru Cornelia Lindgren,
Jönköping.

Kalmar.

Fru Ellen Kling (tillika vice ordf.),
fröken Hildegard Wickström och fru Hillevi
Sandstedt.

{Forts. i nästa n:r.)

—

Rösträtt för Kvinnors

adertonde nummer för 1918 innehåller bl. a.:

Tidens krav och vårt.

<b>Freden måste bli varaktig.</b Av V. v. K.

Kvinnorösträtten i Förenta Staterna.

Nicolai — en europé. Av Mia Leche.

Böcker.

Brevkort fra Norge. Av Frederikke Mörck.

Tysklands kvinnor kräva sin rätt.

En bok om krigets offer. Av Elin Wägner.

Kvinnorna i livsmedelsstyrelserna.

Männen och kvinnornas rösträtt. »Det löjligaste i

—