- Project Runeberg -  Rosen bland kamelior /
219

(1928) [MARC] Author: Johan Jolin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tOSEN BLAND KAMELIOR 2ig
att avlägsna alla obehagliga missljud i ett sällskap, så
harmoniskt som det närvarande och som kommit för
att bringa skönheten, godheten och den oöverträffade
talangen sin vördnadsfulla hyllning.
Och utan att tillåta den ursinniga fransyskan ett
svar förde han henne genom det sorlande och skrat¬
tande sällskapet till dörren, öppnade den, kallade på
en av sina betjänter och befallde honom att bjuda
armen åt den dam, som icke förstod att hålla varken
sig själv eller sin kvinnliga värdighet uppe.
Madame Latour avlägsnade sig blek av raseri, och
Gundla omringades av sina deltagande vänner och gyn¬
nare. Hon sökte småle åt det ömhetsfulla deltagandet,
och hon tryckte tacksamt den gamle lordens hand, men
i hennes hjärta arbetade ännu en brottsjö från det hav
av smärta, i vilket hon nyss varit nära att drunkna, och
hennes ansikte bibehöll fortfarande sin blekhet.
Vid åsynen därav störtade Arthur ut, redan förut
oroad av det synbara uppträdet utanför glasväggarna,
och frågade med yttersta ängslan hur den älskade
tanten mådde. Allas ögon vilade med välbehag på den
ovanligt vackre ynglingen, vilkens drag till Gundlas
lycka icke erinrade om modern, och då Gundla till
följd av sin starka sinnesrörelse ej förmådde svara,
upplyste den gamle lorden Arthur om den skymf, för
vilken hon varit utsatt.

Hon min mor! utbrast Arthur med av hänförelse
strålande ögon. O, min Gud, om det så lyckligt vore!
Men jag är endast hennes fosterson, mina svenska för¬
äldrar drunknade i min späda barndom här på Englands
kust! Tant Gundla! Älskade tant! Du mår illa, får jag
föra dig till ditt rum där inne?
Och med några matta böner om tillgift för sin oartig¬
het avlägsnade sig den firade flöristen från sin del¬
tagande omgivning, vilken uttömde sig i lovord över
detta nya bevis på hennes välgörenhet, denne fosterson,
vilken nu avunden begagnade som ett förgiftat vapen
mot den utmärkta kvinnan. Men alla dessa lovord
föllo som glödande kol i Gundlas hjärta, och hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:31:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/roskameli/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free