Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSEN BLAND KAMELIOR 45
Pastor Hjort märkte den likväl och yttrade små-
1 leende:
—
Fröken von Dörben saknar kanske sina ejderduns-
kuddar och sina sängomhängen av siden, men samma
försyn, som lät henne med livet undkomma det vådliga
släpandet utefter dikeskanten, och bäddade åt henne
så mjukt på dvärggranens resårer, gav henne också en
tarvlig, men renlig bädd tillräckligt nära olycksstället,
för att hon inte skulle behöva riskera livet under en
lång och äventyrlig transport till hemmet. Till och med
i det som synes vara en slump, spåra vi en allvis och
omtänksam fader för oss, bortskämda och otacksamma
barn.
Kammarherren kände den silkesfina snärten, bet sig
i läppen och teg. Han hade redan förut fått erfara,
att pastor Hjort var en stolt och självständig man,
ty av de kräsliga anrättningar med åtföljande viner,
som skickades till den sjuka och hennes omgivning,
hade han icke förmått värdfolket eller ens den gamla
Sara att smaka det ringaste.
—
Den förningen är alldeles för fin för mitt tarv¬
liga hus, anmärkte Hjort, och jag mottager aldrig
annat än vad jag möjligen kan ge igen. Som sjukmat
äro anrättningarna dessutom omöjliga, så att jag nöd¬
gas förbjuda dem av intresse för patienten.
Kammarherren tog farväl med ett leende, som skulle
vara satiriskt, men som bröt sin udd mot den genom¬
trängande blicken hos värden på stället, denne man,
som icke blygdes för sin fattigdom, och som med sitt
förnöjda och tacksamma sinne var vida rikare än den
orolige millionären.
Den gamle ridknekten Holger, som hade fått det
dyrbara förtroendet, att efter sin frökens egen önskan
ensam beledsaga henne på färden till prästgården, men
som under stängandet av en grind, låtit sin härskar¬
inna få ett försprång, vilket sedan förstorades genom
hästens skenande, gamle Holger beordrades, till straff
för sin försumlighet, att två gånger dagligen rida mel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
