Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSEN BLAND KAMELIOR 29
hans lilla församling? Varför skaffade han sig icke ett
fett pastorat?
Hade han inga vänner eller gynnare? Hade han
så helt och hållet ställt sitt ljus under en skäppa?
Vi ha icke sagt sanning, då vi påstodo, att oljan
var det enda, varmed han slösade, ty han slösade också
med bokinköp och med postpengar.
Hans vitmålade hyllor i arbetsrummet presenterade
ett rikt bokförråd, samlat under oerhörda mödor och
försakelser, och med sina universitetsvänner, tre pro¬
fessorer, korresponderade han flitigt och uteslutande i
lärda ämnen.
Det låg någonting av aristokrat i hans välbildade
ansikte och hans högväxta figur. Detta, i förening med
hans buskiga ögonbryn, vilka, då de merendels skug¬
gade hans milda ögon, ingåvo en viss respekt; detta
gjorde, att bönder och torpare togo av sig hatten lika
vördnadsfullt för sin fattige präst som för någon av
ortens magnater.
Men vilans få minuter hade lupit till ända, och pastor
Hjort syntes åter i spetsen för sitt folk inhösta de
dyrbara sädeskärvarna. Arbetet gick undan med rask
fart, och innan den hotande molnväggen stigit halvvägs
till zenit, blottade prästen andaktsfullt sitt huvud,
knäppte samman sina händer och tackade i en kort och
varm improviserad bön alla goda gåvors givare för
det lyckligen avslutade göromålet.
—
Seså, mina kära vänner och arbetsbröder, nu ska
smaka oss den lilla snapsen, den goda smörgåsen och
den rara gröten, vilket allt gamla Sara håller på att
duka fram där borta, medan hon med blicken först ber
himmeln om lov. Men hon får inte lov, stackars gumma.
Vi få väl allt ta vår aftonvard till godo under lägre täk
än himmelns. Eller vad tror I, som är äldst och för¬
nämst, fader Helgeson?
Pastorn lade sina båda händer fryntligt på den lille
gubbens skuldror. Sockenpotentaten krympte samman
för den resliga gestalten, och syntes i den ställning han
intog knappast högre än predikstolen i Norra Lugga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
