Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
ett konstigt hus.
mörksens gärningar, och di säger, att gamla friherrinnan
Juliana har gått här och suckat.»
»Det är allt ett konstigt hus att bo i, tycker jag.
Hvarför tro di har byggt det utan någon slags ordning,
som det ser ut?»
»Det skulle väl vara finare än andra hus, för det
var så fint folk, som skulle bo här... Men hon kom
aldrig hit... det blef i stället jag, det...»
»Nog ska det bli härligt ändå att få flytta in i den
nya stugan därute, faster!«
Dina gjorde en gest med snöskofveln åt sydvest
till, där man öfver den ramlande väggen kunde se
taket och öfversta timmerlagen af ett nybyggt boningshus
skymta fram mellan snövältorna.
»Inte har det generat mig att bo här, fast taket
hållit på att falla öfver mig, och jag fick påhälsning af
både snö och regn inne i sängen. Men se’n våran
välsignade patron lät laga taket och reparera upp rummen,
tycker jag, att jag haft ett paradis därinne.»
»Det var ju Elin Norden, det, som inte gaf patron
fred förr’n han lofvade laga Rök-Lenas tak? Så har di
sagt «
»Ja, den ungen — hon är lik skön Rosenfrid i
sagan: ’Hvar hon går, växer det rosor i hennes spår’.
Men patron hade nog passat sig ändå, han, bara han
fick reda på, att det regnade i Rök-Lenas säng. —
Hurudan är Magda i dag? Hon sof, när jag gick ut?»
»Som i går,» svarade Dina, och satte ned skofveln.
Gumman suckade.
Nu var det fri och öppen väg till ingången med
det lilla stormtaket öfver den bräckliga dörren.
På trappstenen satt en stor, guldfärgad katt och såg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
