Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sög näring af lians exalterade själstillstånd och af
sjelfva den andliga luft, hvari han lefde.
De filosofiska studierna hade ryckt grundvalen
undan för hans kristentro; men mellan den teo-
retiska irreligiositeten och den medvetna, öppna
gudsfÖrnekelsen var ännu ett stort steg. Gudsbe-
greppet kunde icke lösryckas utan genom en våld-
sam kris, ty det var så nära förbundet med hans
föreställning 0111 det goda och det heliga, med allt
det, för hvilket hans hjerta slagit varmast från
ungdomsåren, med allt det finaste han känt, det
ädlaste lian tänkt och det vekaste han drömt. Barna-
tron satt icke i lijernan, den hade genomträngt
hela varelsen, den var inmängd i hans blod; den
kunde icke dö, förr än en personlig konflikt kom-
mit honom att tvifla på, att en kärleksrik försyn
styrde menniskans öden.
Detta hade nu inträffat; men icke nog dermed:
han fann det icke heller rättvist att denna olycka
drabbat honom. Han visste med sig, att han i
jemförelse med kamraterna alltid varit ett mönster
af dygd, derför att utsväfningarnes råhet alltid
stött honom tillbaka. Och ändå — — Nej! Det
fans ingen rättvis gud, ingen kärleksrik försyn!
Han kände ett trotsigt begär att ropa det ut
för verlden. Ideligen arbetade hans hjerua, ner-
verna voro pinsamt spända, taukarne kretsade i
feber kring denna enda punkt och formade sig till
lyriska utbrott, i hvilka hela hans sönderslitna själs-
lif skälfde:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
