Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Emellertid steg rodnaden på kennes kinder; ocli i
ocli med detsamma, kon märkte det, kom oron öfver
kenne; hon slog ner ögonen.
Då kände hon hans arm kring sitt lif, ock två
stora lieta läppar trycktes sugande mot liennes mun.
Men hon samlade hela sin kraft i ett skri och ett
ryck; reste sig ock slog ögonen upp.
Han kade också rest sig och stod nu framför
henne -— en bild af lidelsen, som stötte hennes
skönhetssinne: ansigtet rödflammigt, ögonen feber-
glänsande ock ådrorna i pannan svällda som blåa
snören; håret oordnadt och svettigt.
Hon sökte lägga in i den blick, med hvilken
O o
hon mätte honom, en hel verld af isigt förakt; men
kan mötte det med trots.
Det kokade ock sjöd i hans lijerna; pulsarue
slogo som hammare på hans tinningar, han visste
icke till sig, han var icke herre öfver sina känslor;
de hade förlamat både lians vilja och hans för-
stånd.
Hon vände sig om utan ett ord och gick; då
såg han en droppe blod på hennes haka.
Det högg till inom honom; han hade gjort henne
illa! I samma sekund som detta blef honom med-
vetet, sjönk lidelsen undan. Hans ansigte fick ett
uttryck af ånger, sjelfFörebråelse och blygsel.
»Förlåt mig», sade han nästan ödmjukt.
Hon svarade icke utan vände sig bort; hon kunde
icke få pressadt ett ord fram. Men kan såg, kur
bröstet arbetade, och hur hennes läppar darrade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
