- Project Runeberg -  Ringaren i Notre Dame /
445

[MARC] Author: Victor Hugo Translator: Oscar Nachman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte boken - 1. Den lilla skon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det är så oskyldigt. Nåväl, det är just det, som de har tagit
från mig, som de har dödat! Den gode Guden, han vet det
väl! I dag är det min tur, i dag skall jag äta en zigenerskas
kött. Stackars liten! Medan hon sov! Och om de väckte
henne, medan de förde bort henne, fick hon skrika förgäves, ty
jag var inte där! Ah, zigenarmödrar, ni har ätit upp mitt
barn! Nu har turen kommit till mig.

Sedan skrattade hon eller gnisslade med tänderna, ty
dessa två saker liknade varandra i detta hemska ansikte.
Dagen började inbryta. En askgrå reflex upplyste otydligt
denna scen, och galgen framträdde allt tydligare och tydligare
på torget. At andra hållet, i riktning mot Pont Notre-Dame,
tyckte den stackars livdömda sig höra hästtramp, som kom
närmare.

— Min fru! utropade hon, i det hon knäppte ihop
händerna och föll på knä, utom sig av fruktan. Min fru, hav
medlidande! De kommer. Jag har inte gjort er någonting.
Vill ni se mig dö på detta förfarliga sätt inför era ögon? Ni
har medlidande, det är jag säker på. Det är alltför ohyggligt.
Släpp mig, så att jag kan fly. Släpp mig! Nåd! Jag vill inte
dö!

— Återge mig mitt barn! sade cellkvinnan.

— Nåd! Nåd!

— Återge mig mitt barn!

Äter sjönk den unga flickan tillbaka, utmattad, maktlös,
med en döendes uttryck i blicken.

— Ack! stammade hon. Ni söker ert barn, jag söker
mina föräldrar.

— Äterge mig min lilla Agnes, fortsatte Gudule. Vet du
inte, var hon är? Dö då! Jag skall tala om det för dig. Jag var
en glädjeflicka, jag hade ett barn, man tog ifrån mig mitt
barn. Det var zigenerskorna. Du inser väl, att du måste dö.
Då din mor, zigenerskan, kommer och frågar efter dig, skall
jag säga till henne: "Mor, titta i galgen därborta!" Eller
också måste du återge mig mitt barn. Vet du var hon är, min
lilla flicka? Nåväl, då skall jag visa dig. Här är hennes lilla sko,
allt som återstår mig av henne. Vet du, var maken är? Om
du vet det, så tala om det för mig, och även om den finns i

445

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:19:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ringaren/0449.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free