Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte boken - 1. Den lilla skon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han rodnade, han bleknade; så släppte han henne och
stirrade på henne med dyster min. Hon, som nu trodde sig
ha avgått med segern, fortsatte:
— Jag säger dig, att jag tillhör min Febus, att det är
Febus jag älskar, att det är Febus, som är vacker! Du, präst, du
är gammal! Du är ful! Gå din väg!
Han utstötte ett skri, liksom en olycklig stackare på vilken
man applicerar brännjärnet.
— Dö då! sade han, gnisslande med tänderna. Hon såg
hans hemska uppsyn och ville fly. Han grep åter tag i henne,
ruskade henne, kastade henne till marken och gick hastigt
fram mot Tour-Roland, i det han vid hennes vackra händer
släpade henne efter sig på stenläggningen.
Då han kom fram dit, vände han sig åter till henne.
— För sista gången, vill du tillhöra mig?
Hon svarade med eftertryck:
— Nej!
Då ropade han med hög röst:
— Gudule! Gudule! Här är zigenerskan! Utkräv hämnd.
Den unga flickan kände sig plötsligt gripas om armen. Hon
vände på huvudet; det var en köttlös arm, som stacks ut genom
en glugg i väggen och som höll fast henne som en järnhand.
— Håll henne säkert fast! sade prästen. Det är den
förrymda zigenerskan. Släpp henne inte. Jag skall gå efter
vakten. Du skall få se henne bli hängd.
Ett gutturalt skratt där inifrån besvarade dessa blodiga
ord.
— Hahahaha!
Zigenerskan såg prästen springande avlägsna sig i
riktning mot Pont Notre-Dame. Från detta håll hördes
hästtramp.
Den unga flickan hade känt igen den elaka cellkvinnan.
Flämtande av förfäran, försökte hon göra sig fri. Hon vred
sig, hoppade i sin förtvivlan av och an, men den andra höll
fast henne med oerhörd styrka. De magra, beniga
fingrarna, som höll henne, var hårt hopklämda och slöt sig kring
hennes arm. Man hade kunnat säga att denna hand var
fast-nitad vid hennes arm.
443
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
