- Project Runeberg -  Ringaren i Notre Dame /
238

[MARC] Author: Victor Hugo Translator: Oscar Nachman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde boken - 4. Ananke

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gång en écu.

Så tog han hastigt på sig sin röck, tog upp sin mössa och
rusade i väg som en galning.

Han gick Rue de la Harpe fram mot la Cité. Då han
passerade Rue de la Huchette, kittlades hans luktorgan av
doften från de underbara stekar som avlöste varandra på
stekspetten, och han kastade en förälskad blick på detta
jätteste-keri som en dag avlockat munken Calatagirone det
patetiska utropet: "Sannerligen, detta stekeri är en
häpnadsväckande sak!"

Men Jehan hade ingenting att köpa frukost för och han
gick med en djup suck vidare genom porten till
Petit-Chåtelet, detta väldiga dubbla klöverblad av massiva torn,
som vaktade ingången till la Cité. Han gav sig inte ens tid
att efter sin vana i förbigående kasta en sten på statyn över
den uslingen Perinet Leclerc, som hade utlämnat Karl VI:s
Paris åt engelsmännen, ett brott som hans avbild nu i
trehundra år måst sona i hörnet av Rue de la Harpe och Rue
de Buchi, som vid en evig skampåle.

Efter att ha gått över Petit-Pont och nedför Rue
Neuve-Sainte-Geneviève befann sig Jehan de Molendino framför
Notre-Dame. Då kom hela hans obeslutsamhet tillbaka, och
han gick en stund omkring monsieur Legris’ staty och
upprepade för sig själv:

— Moralpredikan är alldeles säker, men écun är
tvivelaktig.

Han hejdade en kyrkvaktare, som kom ut från klostret.

— Var är ärkedjäknen av Josas? frågade han.

— Jag tror, att han är på sitt gömställe uppe i tornet,
svarade mannen, och jag råder er att inte störa honom, såvida
ni inte kommer från påven eller kungen.

Jehan gnuggade belåtet händerna.

— För katten, det här blir ett utmärkt tillfälle att se den
beryktade trollcellen.

Denna möjlighet gjorde alldeles slut på hans tvekan, och
han trädde beslutsamt in genom den lilla, mörka porten och
började stiga uppför Saint-Gillestrappan, som leder till
tornets övre våningar.

238

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:19:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ringaren/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free