Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
allenast grym, torvus til ansichtet, olärd och försummelig; vtan
ock i tal och lefwerne förargelig och otuchtig, och ju lenger thes
mer begifwen på dryckenskap och fylleri, at wi hans disciplar
mong weka icke såge honom någon dag nyckter, men honom om
nätterna hörde med skri och annan oanständighet oss förskrecka
och wår sömn förstöra. Dock Gudi loff! fanns jag så warsam i
mitt lefwerne och lyckelig i mitt studerande, at jag vnder all min
scholegång aldrig blef af mina preceptoribus offenteligen tiltalad,
minder näpst och castigerad.
År 1687 d. 6 april sendes jag, icke vthan mina modlga
tårar, til Skara på en häst med litet proviant, bestående af några
kakor hårdt bröd, litet smör, ost och kött och 3 dlr smt til
introductions penningar och annan vtgift, såsom ett stop miölk om
wekon. Drengen, som mig fölgde, moste gå, men jag fick
merendels rida. På andra dagen emot aftonen, sedan wi rest hela fem
mill, komme wi til Skara, ther jag hos berörda min preeceptor
jemte några fattiga bondegossar fick mitt herberge vti nedersta
gården wid wänstra handen wid Brunsbo-gatan, kallad
Hohlegården, nu longosedan öde, vti hwilken Algoth Skräddare,
Scarinernas stamfader, förrvt hade lenge warit boende. Wekan
efter ankomsten föll jag in vti en häftig siukdom, at om mitt lif
war intet hopp, at ock rychtet om min död kom mina k. föräldrar
til at vpsända swepning och annat til min begrafning. Dock halp
mig Gud igen til pingesttiden, at jag förmåtte gå i kyrkion och
något litet läsa.
— d. 11 junii blef jag intagen i Skara-schola af tå warande
gymnasii scholeque rectore, mag. Laurentio Victorin, som
sedan wardt domprobst. Mitt rum fick jag aldranederst wid thet
tå så kallade skåpet, i hwilket vrewerks loden hade sin gång.
Här satt jag in loco asinorum med försmädelse icke länge, och
frågade collega eller höraren, herr Nicolaus Cantherus,
kannemakaren kallad, som war [en] gammal, gråhårig och wårdslös
man med stort hwitt skägg, icke mer efter mig, än at han en
gång såg min skrifwebok och berömde mig therföre, wisandes
henne vp för hela trivial-scholan.
— d. 20 junii begyntes examen anniversarium med thenna
nedersta classe eller läxan. När biskopen doct. Haqu. Spegel
frågade efter disciplarnas skrifböker och twå eller tre af the
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
