Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
406
lika granskande bekantskap med de modernas bästa alster. Och
ur båda dessa hvarann så olika slag af skaldekonst liar han
hemtat skatter af skönhet och med det bibehållande af deras
originalitet. Det är icke något stort och frapant ämne, som i lians
pjeser röfvar till sig läsarens deltagande. Nej, det är helt och hållet
författarens konst, helt och hållet skalden, som så oemotståndligt
fastar uppmärksamheten, hvilken han dock aldrig fullkomligt
tillfredsställer, ty intet af hans arbeten är egentligen riktigt slutadt.
Hans outsägligt stora konst att måla passionerna är tillräckligt
känd af hans Werther, Stella och Torquato Tasso. I
karakters-teckningar och i synnerhet i teckningen af qvinnokarakterer är
han äfven synnerligt lycklig. En mera sansad ålder och utvidgad
kännedom af konsten upptäckte snart för honom det mindre rätta
i hans första manér, och Goethe hade nog styrka, nog nit för det
sköna, att helt och hållet förändra det. — Hans förnämsta senare
arbeten äro Herman wid Dorothea, Wilhelm Meister och, hvad
mig angår, framför allt hans Römisehe Elegien, der han med
mästerlig hand öfverflyttat de store Erotiske Triumvirernas skönheter
förenade på tysk botten, (ioetes arbeten böra icke saknas i någon
literat mans bibliotek och cle blifva alltid de första att bereda
unga skalder till ett sundt studium af Grekerna.
Ingen af Tysklands poeter är hos oss så mycket känd som
Schiller, dock likväl mera som historikus än som poet. Hans
outsläckliga hat gjorde Schiller, enligt en stor granskares omdöme,
till tragikus. Men detta gjorde honom också till någon ting helt
annat än sann poet. Ett mörkt och dystert sinnelag är ej det
rätta sinnelag för en Chariternas älskling. Och denna poetiska
mellankoli, detta filosofiska menniskohat, som råder i alla Schillers
arbeten och i synnerhet i hans Gedichte (hvilka i min tanke äro
hans bästa poetiska verk) kan aldrig stå tillsammans mecl det
sanna sköna. Hans poemer förtjena derföre snarare namn af
versifierade filosofismer och hans prosaiska afhandlingar äro vida bättre
än hans skaldestycken. Den djupa filosofiska blick, hvarmed Schiller
genomskådat alla ämnen, göra hans Kleine prosaisehe tSchriften
högst vigtiga för dem, som grundligen vilja studera teorien för
de sköna konsterna.
Af Tysklands yngre poeter har ingen gjort så mycket
uppseende, som Ludwieg Tieck, och ingen så väl förtjent det. En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
