Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIX
qvar på den ensidiga, prosaiska ståndpunkt, som mer och
mer, efter de största gustavianska poetiska snillenas
bortgång, synes utmärkt Svenska Akademien, så vidt man får
döma af dess egna handlingar från och med 1796 till och
med första årtiondet af vårt århundrade *). Gång på gång
ser man nämligen här versifierade deklamationsstycken,
sen-tensiösa, frasrika lärodikter, der stundom det praktiska
förståndet har mer att säga än fantasien och känslan. Det
mesta var på sin höjd retoriska praktstycken. Också har väl
hos oss ingen tid funnits, då retoriken, med alla sina
konstgrepp, sa i vers som prosa, spelat en så dominerande rol
som nu. Dess troper och figurer fingo ersätta bristen på
verklig poesi i innehållet, och den gängse smaken nöjde sig
dermed. Och likväl står, såsom en märklig kontrast,
Franzéns »Sång öfver Creutz» i spetsen för denna tid och kastar,
likt en, den rätta farleden belysande, fyrbåk, sitt glänsande
sken öfver all denna prosa,
Huru mäktig emellertid den officiella smakdomstolen,
med stöd af tidsandan, ännu var, visar sig äfven deri, att
gryende snillen af den beskaffenhet, som Wallin och Tegnér,
i sin ungdom ifrigt sökte dess gunst, den förre med, den
senare länge utan framgång.
Man får alltså mindre förundra sig öfver, att måhända
mängden af unge män, sådane som Y. Y. hyste inom sig, i
mer eller mindre mon syntes hylla den officielt gällande
smaken, åtminstone hade svårt att slita sig ur dess band och
*) Vi vilja som bevis här uppgifva titlarne på de under nämda tid med
stora eller lilla priset utmärkta skaldestycken i Akademien, hvarvid ock blir
tillfälle att jämföra dem med tällingsämnena i V. V. — Ode öfver äran; En
blick på mänsklighetens öden; Sanningen; Framtiden; Fosterlandskänslan;
Ålderdomen; Tålamodet; Den allmänna kärleken; Handen; Uppfostraren; Den
husliga sällheten; Mannastyrkan; Samhällsförbindelserna. Från och med 1803
tillkomma parafraserade öfversättningar från Horatius, Virgilius, Ovidius. Prisen
för originalstycken vunnos af A. C. Kullberg, J. O. Wallin, J. D. Valerius, P.
A. Wallmark och P. Granberg; do 3 första flera gånger; de 2 sistnämda en
gång. I öfversättningar står Wallin främst, så J. Tranér, som likväl gaf
uppslag till öfversättning i originalets (Ovid.) versmått. Till framgången af denna
öfversättning ansåg Hammarsköld sig och Livijn genom sina ej belönade försök
hafva ej litet bidragit. Se Hammarskölds bref d. 12/1 1800.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
