Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IV
och slutligen deras samverkan för ett mer ocli mer klarnaclt
allmänt mål. Härigenom sättes man ock i tillfälle att
kontrollera häfdatecknarens uppfattning och karakteristik af denna
tid och dess män. Så öfverlåtes ransakningen åt allmänheten
sjelf, de nödiga handlingarna läggas i hennes hand, och den
dom hon fäller bör sålunda vara bvgd på grunder, hvilkas
giltighet af intet jäf blir bestridd.
Se der syftemålet med offentliggörandet af den
brefsamling, som utgör det hufvudsakliga af vår bok.’ Yi ha ock
dermed gjort uppslag till en verksamhet, som vi tro ej vara
af ringa vigt för vår bildningshistoria och hvars fortsättning,
så mycket vi än derför intressera oss, möjligen ej torde blifva
oss beskärd. De frön, som sås, skola väl ändå bära frukt,
föredömet skall mana till efterföljd.
Den Hammarsköldska brefvexlingen, befintlig på Kungl.
Biblioteket i Stockholm, uppfyller 7 digra band, innehållande
närmare 1,800 bref. De börja med 1802 och sluta med 1827,
Lorenzo Hammarskölds dödsår. De äro en särdeles rikhaltig
grufva för en rätt kännedom af literära personligheter och
förhållanden under nämda tidrymd, så vidt de tillhörde eller
stodo i något sammanhang med de sträfvanden och strider,
som utmärka den s. k. Nya eller Romantiska Skolan i vår
literatur. Ingen vår vitterhets e]ler vår literaturs
häfdatecknare skall kunna gå denna brefsamling förbi, ty hon är en
af hans vigtigaste källor för den tid, hvilken hon omfattar.
Den har på senare tider visserligen ej blifvit aldeles
obegagnad, men veterligen blott af ytterst få fullständigt
genomgången. Kännare af dess innehåll saknas alltså ej helt och
hållet. Professor G. Ljunggren har ock i sitt stora, snart
sagdt i de minsta detaljer ingående, fosterländska arbete,
»Svenska Yitterhetens häfder», nu kommit till den tidpunkt,
då betydelsen af nämda hufvudkälla börjar göra sig gällande.
Sista kapitlet i 3:e delen bär derom vittnesbörd. Det har
till öfverskrift »Fosforismens förberedelser» och är, utom den
korta inledningen, helt och hållet bygdt på denna källa.
Samma är förhållandet med den lilla uppsats, i>Fosforistiskt
imgdomssvärmerh, som återfinnes i den i början af förlidet
år utkomna 3:e delen af hans »Smärre Skrifter». Då den sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
