- Project Runeberg -  Rapport från kinesisk by /
314

(1967) [MARC] Author: Jan Myrdal - Tema: China
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1967, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Partiet - Liu Hsin-min, ung ganbu, 32 år

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kreditavdelning och folkkommunens representantskap beslutar över
medlens användande. Den kan användas till inköp av traktorer,
lastbilar, kreatur, filmprojektorer och så vidare. För närvarande
uppgår fonden till ungefär 15 000 Y.

Ur denna fond kan också en arbetsbrigad, ett arbetslag eller
fabriken själv få kortfristiga räntefria lån på kommunstyrelsens förslag.
Detta gäller dock bara kortfristiga lån. För riktiga lån får de gå
till statsbanken. Då behövs dock också kommunstyrelsens
rekommendation.

Fabriken kan på sätt och vis sägas vara en arbetsbrigad. Men den
har inte samma befogenheter att kontrollera sin ekonomi som
ar-betsbrigaderna har. Arbetarna kan själva välja sin bokhållare och
sin ordförande till fabriksstyrelsen och sina representanter till
folkkommunens representantskap men de kan inte bestämma över
fabrikens ekonomi. Det gör kommunstyrelsen. A andra sidan betalar
fabriken ingen skatt.

Spannmålsskatten år 1961 för Liu Ling Folkkommun utgjorde
135 250 jin. Det var i medeltal 4,6 jin per mu. Denna skatt
fastställdes efter jordfördelningen. Den är baserad på en viss procent
av 1948 års skörd. Den har räknats ut individuellt för varje åker.
De första tre åren efter det att mark har nyodlats är åkern
skattefri. Men i vår folkkommun har vi inte förändrat spannmålsskatten
sedan folkkommunen bildades. Det vill säga att den är baserad på
den mark som odlades år 1955. Detta är en stimulans till ökad
produktion. På det sättet minskas skattens andel av totalproduktionen
hela tiden. Detta innebär inte att spannmålsskatten varit exakt
densamma alla år sedan folkkommunen bildades. Den har fluktuerat
på något hundratal jin eftersom vi bytt några åkrar med
grannkommunerna för att få enhetligare område och få våra gränser
uträtade.

Vi betalar också en kreatursskatt. Den utgår på får och getter.
Den utgör 2 % av värdet på djuren. Vi brukar uppskatta ett fårs
deklarationsvärde till 8 Y och en gets deklarationsvärde till 6 Y.
Dessutom utgår vissa registreringsavgifter för hästfordon, oxkärror
och cyklar. De kunde kallas vägskatt. Allt detta levererar
folkkommunen oavkortat in direkt till vederbörande myndigheter i Yenan
hsien. Före folkkommunens tid betalades skatten från de högre
jordbrukskooperativen till hsiangförvaltningen och denna överlämnade
beloppen oavkortat till hsienförvaltningen.

Kreditavdelningen fungerar som en jordbrukskassa.
Medlemmarna i arbetslagen väljer kreditrepresentanter och dessa i sin tur
väljer en styrelse. Ordföranden i denna styrelse är samtidigt den
som är ansvarig för folkkommunens kreditavdelning. Samtidigt

314

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:09:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rfkb/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free