Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den nyaste tiden - Reaktionen under Nikolai II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
af en ny samhällsklass i Ryssland, af arbetareklassen, blef officielt
erkänd.
Såsom betecknande för regimen kan ock förtjäna antecknas
furst Lobanoffs utnämning till utrikesminister, hvarigenom
regeringen visade att det värkligen var dess politik, icke sin egen,
fursten drifvit såsom ambassadör i Konstantinopel, då han
motarbetade de europeiska stormakternas försök att stäfja de turkiska
ohyggligheterna mot armenierna. Ryssland »ville icke hafva
ett armeniskt Bulgarien», det vill säga ett själfständigt Armenien,
som skulle komma att bilda ett hinder för fullföljandet af dess
vidare planer i Mindre Asien. Att armenierna massvis slaktades
och på det ohyggligaste misshandlades af kurder och andra
turkiets muhammedanskt rättrogna undersåtar, betydde ingenting
för den kristna, grekiskt-ortodoxa regeringen i Ryssland,
jäm-fördt med dess politiska framtidsvyer.
Bland händelserna under 1896 må ännu omnämnas att den
jäsning bland universitetsungdomen, som började i S:t
Petersburg i anledning af förbudet för studenterna att fira
universitetets årsfest, under årets lopp fortplantade sig äfven till andra
universitet och nådde sin höjdpunkt i Moskva. Där hade de
af regeringen förbjudna studentföreningar, som benämdes
»landsmanskap» sammanslutit sig till ett allmänt stort förbund —
naturligtvis hemligt — hvilket såsom sammansatt af delegerade från
landsmanskapen i vissa afseenden utgjorde ett slags styrelse för
dessa och för studenterna i allmänhet i dessas inre
angelägenheter. Denna förbundsdelegation hade i anledning af
händelserna i S:t Petersburg kommit till slutsatsen att någon större
studentdemonstration borde åvägabringas såsom en protest mot
de maktägandes reaktionära politik, och hade, efter olika
öfverläggningar, beslutit att demonstrationen skulle erhålla formen af
en åminnelsegudstjänst på dagen sex månader efter
kröningsmassakern på Hodinska fältet. Men polisen fick vetskap om
planen och ingrep på öfligt sätt när studenterna samlades på
vägen till Vagankovo-kyrkogården, där offren för olyckshändelsen
blifvit jordade. Med hjälp af kossacker dref polisen dem
tillbaka till universitetet och då de vägrade att åtskiljas föstes de
in i en stor militärmanege, som ligger nära intill. Allas namn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
