Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den nyaste tiden - Reaktionen under Nikolai II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
215
på det lillryska eller ukränska språket, alltsamman poesi och
skönliteratur. Det var språket, som gjorde dem misshagliga för
regeringen, hvilken länge sedan förklarat krig mot den
lillryska nationaliteten och med alla medel sökt undertrycka den.
Äfven denna förföljelse vann ny energi och kraft under Nikolai II.
Ungefär från samma tid som det nämda censurcirkuläret är en
annan mycket betecknande händelse, förbudet för en ung kvinna,
som aflagt alla stadgade examina, att upprätthålla en primärskola,
emedan hennes accent var lillrysk! Af samma anledning
afskedades två byskollärare i guvernementet Tschernigoff och icke
mindre än elfva i guvernementet Pultava.
Af helt andra, men fullt lika löjligt obetydande anledningar
afskedades i Moskva två af professorerna vid därvarande
universitet, herrar Miljudoff och Besobrasoff. Den förre hade icke
gjort sig skyldig till någon särskild, vederbörande misshaglig
handling, han entledigades af undervisningsministern på grund
af »allmänt skadliga tendenser». Den senare däremot hade
begått en så svår förbrytelse som den att hålla ett föredrag om
kvinnans rättigheter och afskedades på grund däraf.
Tydligast framgår de maktägandes önskan och sträfvan att
undertrycka upplysning och framåtskridande ur en sekret skrifvelse
från denna tid, affattad och undertecknad af inrikesministern
samt ställd till ministern för folkupplysning, Deljanoff.
Skrifvelsen, daterad den 5/17 februari 1895, är tyvärr alltför lång
att i dess helhet meddelas, men några utdrag äro också alldeles
tillfylles för att visa dess anda och syfte.
»Bland de sociala fenomen, som under senaste år gjorde
sig märkbara», börjar herr Ivan Durnovo sin utläggning, »måste
särskildt påpekas tendensen att höja den allmänna folkbildningens
nivå genom organiserande af populära föreläsningar, bibliotek
och läsesalar för fri distribution af vetenskapliga, sedolärande
och literära publikationer bland fabriksarbetarna och allmogen
på landsbygden.» Sådana sträfvanden förklarar herr Durnovo
vara »i princip hedervärda och värdefulla», men på samma gång
förklarar han sig orolig öfver den värksamhet på detta område,
som utöfvades af den s. k. Komitet Gramotnosti
(»läskunnighets-komitén»), hvilken utgjorde en underafdelning af det »fria ekono-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
