Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det första revolutionära utbrottet i Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
folk, som under försvaret mot så godt som hela det samlade
Europas angrepp utvecklat sin nationella kraft ända därhän, att
Europa endast några få år senare blifvit detsamma underdånigt,
och som till och med i sitt segerrus och sin gränslösa beundran
för den store anföraren kunnat bevara revolutionens viktigaste
resultat: folkets, massornas, frihet och rätt att lefva sitt eget lif.
Sådana exempel kunde icke undgå att starkt invärka på
tänkande individer och dylika funnos många bland de ryska
truppernas befäl. Äfven deras land, deras nation, lågo
nedtrampade till jorden under ett själfhärskare- och
ämbetsmannavälde, som omöjliggjorde alla framsteg. Folkets stora flertal
utgjordes af lifegna, af rättslösa trälar, som icke besutto någon
annan medborgerlig rättighet än den att kämpa och dö för sitt
land, när det stod i fara. De högre, privilegierade klasserna
sutto inne med alla rättigheter och missbrukade på få
undantag när sitt välde för att kunna ägna sig helt åt ett lif af lyx
och njutning. Och öfverst tsaren, själfhärskaren, hvars
oinskränkta makt alltid till stor, om icke största del utöfvades af
gunstlingar och deras redskap, främst till egen, sällan till folkets
nytta och fördel.
Tanken på möjligheten att åvägabringa en förändring af allt
detta, att äfven i Ryssland införa lagliga och ordnade
förhållanden, frihet för folket och lika rätt för alla, föddes i många
sinnen under de ryska arméernas långa vistelse i det västliga Europa.
Full af entusiasm öfver det man lärt och med egna ögon sett,
började man drömma om ingenting mindre än att störta
själf-härskaredömet och med ett slag göra Ryssland till en republik,
där lika stor frihet skulle råda, samma slags institutioner skulle
införas som i Frankrike.
Efter truppernas återkomst blef det rent af en modesak
inom de högre samhällskretsarna att frondera mot den enväldiga
regeringen. De frisinnade tendenser Alexander I under förra
delen af sin regeringstid ådagalagt hade i hög grad bidragit att
vidare sprida den teoretiska liberalism, som tagit sin början under
Katarinas regering. Alexanders frisinthet hade visst sedermera
förbytts till motsatsen, till en reaktion, som blef allt värre i samma
mån som han mera råkade under den ovärdige Araktschejeffs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
