Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte akten - Sjunde uppträdet - Åttonde uppträdet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
112
Guvernören. Men, mitt hjertegryn, om det ändå
vore möjligt att uppfylla dem!
Anna. Möjligt, ja nog kunde det väl vara
möjligt för dig! Men derför inser jag icke, hvarför man
skall åtaga sig att vara beskyddare åt alla stackars
trashankar.
Fru Korobkin (till några af gästerna). Ni hör, hur hon
behandlar oss?
Några gäster. Ja, sådan har hon alltid varit.
Jag känner henne. Sitter hon till bords, så vet hon
också sträcka ut benen .. .
Åttonde uppträdet.
DE FÖRRE. POSTMÄSTAREN (kommer springande
andfådd med ett uppbrutet bref).
Postmästaren. Det var en märkvärdig historia,
mine herrar! Ämbetsmannen, som vi togo för revisorn,
han är ingen revisor!
Alla. Hvad för slag? Är han ingen revisor?
Postmästaren. Nej, han är alls ingen revisor!
Det vet jag af det här brefvet...
Guvernören. Hvad... hvad är det ni säger?
Af hvilket bref?
Postmästaren. Af ett bref, som han sjelf
skrifvit... Det lemnades ett bref på posten; jag tittade
på utanskriften och läste: »Petersburg, Postgatan.»
Det slog mig för hufvudet. »A», tänkte jag, »ban
har troligen funnit något att klandra här på posten
och nu meddelar han det åt sin förman.» Jag tog
brefvet och bröt upp det...
Guvernören. Hvad för något, ni...?
Postmästaren. Jag vet sjelf icke, hur det bar
till; det måste ha varit någon öfvernaturlig makt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
