- Project Runeberg -  Resan till Konstantinopel /
154

(1897) [MARC] Author: Fritz Reuter With: Nils Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

då han är ung, mången gång kan befinna sig i en tillfällig
förlägenhet, det vill säga blott en tillfällig, och att detta var
ett naturligt tillstånd, hvilket ej kunde afhjälpas på annat
sätt än medelst louisdorer. Därtill kom nu äfven, att han
verkligen ville bevara sin Helena för baronen: han hade
redan sagt »a», han sade därför nu äfven »b», samt gick
bort och hämtade de femtio louisdorerna; baronen gaf honom
en skuldförbindelse på sitt hedersord, och därmed var saken
uppgjord.

Baronen gick nu ombord och ville där endast afhämta
sina reseffekter. När han härvid passerade förbi hönsburen,
satt morbror Bors just där och matade hönsen, ty han hade
åtagit sig denna gagneliga sysselsättning och väl användt
sin tid i Ragusa till att inköpa friskt förråd åt dessa fjäderfän,
och nu vårdade han sina älsklingar.

Morbror Bors satt i djupa tankar, då han plötsligt kände
en hand på sin axel. Han såg upp, baronen, med hvilken
han i Antons sällskap redan förut talat flere gånger, stod
där framför honom. När något så där plötsligt framställer
sig inför en människas ögon, ser hon saken allra riktigast,
sedan må man bese saken aldrig så mycket från den ena
eller andra sidan, men den blir allt dunklare, ju längre
man betraktar den; den första anblicken ger den tydligaste
bilden.

Så gick det i denna stund äfven för morbror Bors.
Han sprang upp som en pil och utbrast: »Fan anfäkta er
... jag måste ha sett er redan förut. Har ni besökt
årsmarknaden i Kröplin?»

»Nej.»

»Eller i Nya Buchow?»

»Nej.»

»Eller i Dobberan?»

»Det är möjligt; jag har åtminstone varit flera gånger
i Dobberan, vanligtvis vid kapplöpningarna. Jag ägde då
de båda godsen Stora och Lilla Zopelow. Charmanta gods,
men illa belägna — ingen jakt; sålde dem för — fyra hundra
femtioåtta tusen thaler. Jag ämnar köpa mig andra nära Schwerin
och ligger redan i underhandling därom, väntar i hvarje
ögonblick underrättelse om, att mitt anbud emottagits.»

»Verkligen! Kan man se!» utropade morbror Bors,
»Jag är också från Schwerin, jag har där redan tre söner
boende, en slaktare, en såpsjudare och en köpman,» och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:02:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/reskonst/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free