Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bort mot den brokige studenten. »Unge herr Beyer! Jag
har ofta haft att göra med er salig herr far, han köpte alltid
tio lispund ljus i sänder, han var så kontant som penningar,
och nu måste jag träffa sonen här i främmande land i en
sådan utstyrsel!» och han riste med beklagande min på
hufvudet. »Nå, det är alldeles som om hela Mecklenburg
stämt möte här, det fattades nu bara, att har vore en
advokat med.»
»Här står en,» inföll en lugn röst bakom honom.
Den lille karlen svängde omkring som en snurra och
sköt bort mot en annan liten karl: »Ni är således en
mecklenburgsk advokat?»
»Å, jag ber! Med vår makt är det ej mycket
bevändt. Ja, ja, jag har ej makten; herrar advokater ha
makten.»
»Men ni är ju inte mecklenburgare?»
»Jag ber! Från Thüringen — köpman — Schwofel
är mitt namn.»
»Nej, här, gamle vän!» och en ung man trängde sig
fram till sällskapet.
Jag tror, att såpsjudaren föll baklänges af idel
förundran.
»Nå, så hin anamma! Min egen advokat, herr Speit!
Herr advokat Speit från Schwerin, min egen advokat! Nå,
säg mig, fick karlen betala? Kan tänka! Jag tror, att han
sitter alldeles nedgräfd i mina protokoll, och så kommer
han och kilar med till Konstantinopel. Hör nu, här kan
ni göra en god gärning — hur kallar ni det, när två
personer skola komma öfverens med hvarandra?»
»Ni menar väl ett försoningsförsök?»
»Riktigt, ni skall göra ett försök till försoning mellan
herr Jahn här och min systerdotter Hanna. Hvar är
Hanna?»
Men Hanna syntes ej mera till. Helena hade, då hon
blifvit varse sin mors stora rörelse, slagit sin arm kring
hennes lif och ledt henne nedför kajutstrappan: »Kom,
mamma, kom, kära mamma, vi vilja söka upp våra platser.»
Dessa funno de snart i en af damsalongerna, men i
stället för det lugn, som de sökte, funno de blott den gamla
gråa damen, som hade inrättat sig ganska hemtrefligt på sin
lilla reskoffert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
