Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
intet får rätt här, så får jag fulle hos vår allernådigste
konung i Sverige, som nu uti Polen stadder är.» Över
detta djärva svar blev kurfursten otålig, stampade i golvet
och sade: »Menen I, att jag intet håller så god justitie
här hos mig över mina, som Hans Kongl. Maj:t till
Sverige, konung Carolus håller hos sig och över sine
undersåtare? Giver eder man tillfreds! I skolen få komma i
morgon till förhör och krigsrätt! Och kunnen I då intet
honom med gode skäl övertyga, så ligger samma domen
eder över huvudet. Och i medlertid står edert huvud så väl
i vad[1] som hans.» Därmed fick L. »helt melankolisk och
sorgbunden» gå hem till sitt kvarter igen.
När slutet är gott, är allting gott.
Klockan 8 f. m. följande dag skulle krigsrätt hållas över
ingenjör L. och löjtnant von V. När L. kallades till slottet,
tänkte han: »I dag hjälpe mig Gud, ty i dag lärer det kosta
på.» Men han slapp lindrigare undan, än han någonsin hade
kunnat tro. I audienssalen utanför det rum, där
krigsrätten sammanträdde, kom kurfurstens sekreterare till
honom och viskade, att det ej behövde bli någon krigsrätt i
dag, emedan löjtnant von V. hade erkänt sig skyldig till det
brott, varför han anklagats. L. finge utan vakt gå hem till
sitt kvarter för att betänka, om han ville fortsätta processen
eller »efter löjtnant von V:s knäfallande begäran förlikas
med honom». »Åstunden I hans huvud till att springa, så
få I det, var ock I viljen låta förlika eder med penninger,
så råde I ock därföre.» L. lovade att taga saken i
övervägande. Därefter kom von V:s broder, en överstelöjtnant,
»bitterlig gråtandes» ut från kurfursten och bad om nåd
för sin broder. L. svarade: »Han har så förlikts med mig,
att om det har gått efter hans vilja, så hade jag länge legat
kall i munnen.» Då överstelöjtnanten länge fortsatte att
[1] d. v. s. det sitter så löst, att man kan slå vad om detsamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:01:47 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/resanyasv/0204.html
