Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vunne, och öfverallt framdrog han segrande, så att han efter tio års förlopp var
herskare öfVer hela, Norge. Hans under tiden oskötta hår var nu så långt och
yfvigt, att hans fiender på spe kallade honom Lufva, men lians jarl, som
af-klippte det, fann detsamma så vackert, att han gaf konung Harald det
sedermera bibehållna namnet Hårfagre. Sedan han nu uppfyllt sitt löfte, blef Gyda
hans maka. — Den af Harald Hårfagre stiftade envaldsmakten hade ganska
stora och vigtiga följder för så väl det inre som yttre af detta rike. De många
småstaterna hade oftast varit oeniga och till allas skada legat i inbördes fejder;
genom deras förening under en konung uppstod en förut saknad trygghet och
säkerhet vid alla företag, livaraf följden blef att handeln upplifvados och sä
väl åkerbruk som andra näringar befrämjades under skydd af goda samt med
stränghet vidmakthållna lagar. A andra sidan saknades ej heller de, som
voro missnöjde med sakernas nya ordning: de gamla konungaätterna jemte andra
vid en sjelfsväldig frihet vana inbyggare kallado den nu införda ordningen
tyranni, men vågade icke sätta sig upp mot konung Haralds kraftiga stränghet,
utan föredrogo att lemna landet. En del af dem gåfvo sig till sjös och ökade
antalet af do vikingar, som redan förut svärmade omkring på hafvot; andra
sökte sig nya boningsplatser, dels pä öarne, dels på fasta landet, och af sådana
utvandrare blef nu ön Island först befolkad och en fri republik derstädes
upprättad. En bland Haralds höfdingar och synnerliga vän, Ragnvald Mörejarl,
hade en son som kallades Gåmge Rolf och var en mycket beryktad kämpe; denne
liado mot konungens förbud gjort strandhugg och blef derför landsförvist,
livar-för han med sina män drog till norra Erankrike och intog der ett stycke land,
hvarost han stiftade ett rike, som sedan blef kalladt Normandie; andra fattade
fasta boningsplatser på kusterna af England, Skottland och Irland; åter andra
drogo öfver Ijellen och nedsatte sig i Jemtland och Helsingland. Enligt tidens
sed hade konung Harald flere hustrur och med dem många söner, hvilka
förorsakade honom många bekymmer genom sin oroliga lefnad. Vid 80 dm ålder
öfverlemnade han regeringen åt en af dem, Erik, under det de öfriga fingo
hvar sina fylken att styra under broderns öfverhöghet. Konung Harald
Hårfagre dog vid 83 års ålder, af hvilka han i nära 70 dr regerat öfver Norge
och under denna tid höjt detta rike mycket i kraft, anseende och välmåga.
Erik Blodyx. Genom tidiga härfärder hade han under fadern Haralds
upp-sigt bildat sig till en tapper och skicklig krigare, men Erik saknade faderns
goda egenskaper och var derjemte både lömsk och grym, hvaraf han erhöll sitt
föga välklingande tillnamn Blodyx. Redan under faderns lifstid hade tvänne
Eriks bröder blifvit utkorade till konungar, Sigurd af Tronderna och Olof af
Yikväringama; men Erik, som ville vara enväldig, öfverföll och dödade dem
bägge. Erik hade vid ett af sina härtåg såsom gemål hemfört en finsk
höfdinge-dotter Gunhild, lika elak som han sjelf; det allmänna missnöjet fann tiRfölle att
afkasta det förhatliga oket, då en yngre son af Harald Hårfagré, Håkon, som
blifvit uppfostrad hos konung Ätelstan i England, med denne sin fosterfaders
tillhjelp kom till Norge och der inom kort tid blef allmänt erkänd såsom konung,
hvarefter Erik måste vika och slutade sedan sin lefnad i landsflykt.
Håkon den gode, efter fosterfadern kallad Atelstans Fostre. Under denne
förträfflige regent njöt Norge under nitton års tid en nästan oafbruten fred,
livar-under lagarne förbättrades och många för riket nyttiga inrättningar verkstäldes.
I England hade Håkon antagit kristna läran, och när han ansåg sig sitta säker
på tronen ville han försöka dennas införande i sitt rike; han böljade med att
förmå folket att fira sin julhögtid på samma tid som de kristna, samt att låta
inkallade engelska prester hålla gudstjenst i af honom uppbyggda kyrkor. Oak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
