Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hans makt. » Rikets Vapen är en fyrdelad sköld, hvaruti i första oeh fjerde fältet
stå tre gyllene kronor i blått fält (Svea rikes märke), i det andra och tredje ett
lejon öfver tre strömmar (för Göta rike). Svenska Flaggan är blå med ett gult
kors, nationaiflaggan hel men kronoflaggan klufven i tre spetsiga tungor.
Ordnar äro äretecken, hvarmed konungen eger tilldela yttre utmärkelse åt
deraf fortjente personer. Sådana finnas i Sverige fem, nämligen: Serafimer-Orden,
Svärds-Orden, Nordstjerne-Ordm. Vasa-Orden och Karl XIII:s Orden.
Serafiraer-Orden, den äldsta och förnämsla, anses först vara stiftad af Magnus Ladulås, blef
förnyad af Fredrik I den 23 Febr. 1748; tilldelas blott St kungliga personer samt inän af rikets
högsta värdigheter. — Svärds-Orden instiftades af Fredrik I den 23 Febr. 1748, tilldelas endast
åt fortjente militärer och bar 5 grader; kommendörer med stora korset, kommendörer af l:sta
och 2:dra klassen, riddare af stora korset, samt riddare. D. 26 Juni 1850 tillkom en 6:te
grad kallad Svärdetecken, bestämd St underofficerare; innehafvare häraf kallas Svärdsman. —
Nordstjerne-Orden stiftades på samma gång som Svärdsorden och bestämdes för embetsmän samt
idkare af lärdom och vitterhet; har 4 grader, kommendörer med stora korset, kommendörer af
lista och 2:dra klassen, samt riddare. — Vasa-Orden stiftades vid Gustaf IILs kröning den 26
Maj 1772, för utmärkte mäu i åkerbruk, bergsbruk, konster och handel;’har äfven 4 grader:
kommendör med stora korset, kommendör af l:sla och 2:dra klassen samt riddare. — Karl XIILs
Orden stiftades af Karl XIII den 27 Maj 1811, såsom det hette “till uppmuntran och belöning
för gagnimde välgöreuhet“, men i sjelfva verket för innehafvare af frimureriets högsta grader.
Konungariket Norge utgöres af den vester om Kölen belägna delen af
Skandinavien. Landets längd uppgår till 158 sv. mil, största bredden till 40 mil, och
areala ytan beräknas till 2,782 qv. mil med omkring 2,000,000 inv.; gränsen åt
öster är Ryssland och Sverige, de öfriga sidorna omgifvas af hafvet. Hela landet
synes utgöra en enda sammanhängande bergmassa, hvari åtskilliga inskärningar
bilda de fruktbärande dalar, som här och der påträffas; men bergen stiga
der-emellan betydligt högt, och tillsammans 68. qvadratmil äro betäckta af eviga
snö- och ismassor, från hvilka flera bergströmmar hafva sin upprinnelse.
Hafs-kusternas orter hafva likväl mildare klimat, till och med blidare än vid samma
grad inom Sverige, h vartill förnämsta orsaken måhända torde ligga i den stora
hafsströmmen (sid. 185), som så mildrar vattnets och följaktligen äfven luftens
kyla, att hafvet , till och med vid Nordkap aldrig tillfryser. Egentliga slätter
finnas icke en gång vid kusterna, der fjellen på de flesta ställen stupa brant i
hafvet. Stränderna äro nästan öfverallt söndersplittrade af hafvet, som mellan
bergen ofta tränger ganska långt inåt landet i smala vikar, här kallade fjordar. "De
förnämsta af dessa öro: på norra kusten: VarangerJ%’ford, Tanaj’jord. Porsangerfjord och
Altenfjord; på vestra kusten: Vestfjord, Trondhjemsfjord, Botnsda Isfjord, Sognefjord,
Hardangerfjord och Stavangerfjord, på södra kusten: Kristianiafjord och Idefjord.
Derjemte bildas kring hela kusten en nästan oafbruten skärgård af der befintliga
öar, bland hvilka de största ligga norrut; de förnämsta äro: Mageröe, hvars
nordligaste udde kallas Nordkap; Soröe och Senjen; der man anser vara gränsen
emellan Nordsjön och Ishafvet utskjuter en större samling öar, kallade Lofoten,
hvaraf den största heter Hindiie. Inre landets förnämsta berg och vatten äro:
Bert). Kolen är på norska sidan ingen egentlig bergsrygg, utan snarare en
högslätt, hvars största snöfält, Fonnen, är beläget norrut, nära hafvet. Af de
sydligare belägna bergen utmärker sig en gren af Kölen kallad Fovrefjeld, som
sträcker sig vesterut och bildar en stor, nästan oafbruten högslätt, men har flere
utgreningar, bland hvilka de åt söder gående Langfjeldene räcka ända till Norges
sydligaste udde och framställer de högsta fjellen i Skandinavien, nämligen
Ymes-fjeld 8,000 fot, Skagatöls tinderne 8,(H)0 fot och Sneekätten (på Dovrefjeld) 7,200 fot,
äfvensom det största snöfältet, Jnstedalsbräen, 9 mil långt och 4 mil bredt.
Insjöar och Flotler. Norge har stor rikedom på sjöar, de flesta till formen
långa och smala, merändels små; de största ligga i sydligare delen och äro:
Ilfjösen 12 mil lång och 1A mil bred; Bandsfjord, 9 mil lång; Öjeren, Fämun, Sælboe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
