Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.kulle i Yestergötland, Omberg i Östergötland och Rameleklint i Skåne. Alla här
•omnämnda bergs höjder uppgifvas på sid. 168. — De betydligaste slättbygder
inom riket äro: Skånska slätten, södra och vestra Skåne; Vestgöta-slätten, S. och
SO. om Venern; Östgöta-slätten, från mellersta delen af Vettem ut till hafvet,
samt Upsala-slätten, trakten norr om Mälaren. Af de bergåsar, som omgifva
•dessa slätter, äro de märkligaste Kolmården, utmed nordöstra kanten af
östgöta-slätten, samt Tiveden, utmed nordöstra kanten af vestgötaslätten.
Insjöar. Få länder på jorden äro så rika på sjöar som Sverige, och sådana
ligga liksom utsådda i rikets flesta provinser; men de äro i allmänhet små; de
mera betydliga äro: Venern, den största, 100 sv. qv. mil belägen mellan
Yestergötland, Dalsland och Vermland; Vettern, 15 sv. mil lång men blott 2—4 mil
bred, 34 sv. qv. mil stor, mellan Nerike och Småland samt Öster- och
Vester-götland; Mälaren, 22 sv. qv. mil mellan TJpland, Södermanland och Vestmanland;
Hjelmaren, 9 qv. mil, mellan Södermanland och Nerike; Siljan i Dalarne,
Storsjön i Jemtland, Stor-Uman, Horn-Af oan, Lule-jaur och Torne-träsk i Lappland.
Floder. Sådana finnas äfven i stor mängd, men de flesta utgöra endast små
åar eller bäckar; högst få äro segelbara, och dessa blott styckevis, såsom dels för
grunda, dels strida samt besvärade af forsar och stengrund. De största
ström-marne tillhöra rikets norra del samt äro: Torne-elf, med bifloden Muonio-elf,
utgörande gränsen mot Ryssland; Lule-elf, Lule-jaurs utlopp; Pite-elf; Skellefte-elf,
Horn-Afvans utlopp; Ume-elf, Stor-Umans utlopp; Indals-elfven, Storsjöns utlopp;
Ljungan i Medelpad och Ljusnan i Helsingland; Dalelfven, rinner genom Siljan;
■alla dessa börja på eller invid Kölen och utfalla i Bottniska viken. Af södra
Sveriges kusttioder är den största Göta-elf, Venerns utlopp, som jemte de mindre
åarne Lagan, Nissan ocli Ätran utfaller i Kattegatt; Motala ström, Yetterns
utlopp, flyter genom sjöarna Boren, Roxen och Glan samt utfaller i Bråviken;
Em-ån, Lyekeby-å, Ronneby-å, Mie-å, Mörrums-å, Helga-å, utfalla i Östersjön. Bland
strömmar inuti landet är den märkligaste Klar-elfven, som börjar i Norge och
■der kallas Trysilds-elfven samt genom Vermland utfaller i Yenem.
Kanaler hafva i södra Sverige på flera ställen blifvit anlagda, till ersättning
af bristen på segelbara floder. Den förnämsta af dessa är Göta kanal, som går
tvärt igenom hela landet och tillsammans med TroUhätte kanal förenar Östersjön
med Nordsjön. Södertelje kanal förenar Mälaren med Östersjön; Hjelmare kanal
förenar Hjelmaren med Mälaren; Strömsholms kanal sammanbinder några sjöar i
Dalarne med Mälaren; Seffle kanal öppnar segelled från den uti Vermland varande
sjön Glafsfjolen till Venern; Dalslands kanal förenar Stora Lee m. fl. sjöar i Dal
och Vermland med Venern; Kinda kanal i Östergötland förenar Stång-ån (från
Linköping) med sjön Åsunden och derimellan varande mindre sjöar; Räppe kanal
i Småland, förenar Räppe-, Helga- och Tofta-sjöama. Härförutom finnas en del
mindre kanaler eller föreningslinier medelst slussar, t. ex. i Stockholm
(Söderström), vid Eskilstuna m. fl. Längden af samtliga kanalerna och kanaliserade
vattendrag utgör’ omkring 70 mil.
Göta kanal går trappvis genom landet, först nppåt, sedan nedåt från det ena hafvet till det
^ndra. Största höjden är sjön Viken i Yestergötland, hvars yta är 308 fot öfver hafvet;
der-ifrån går han östernt genom sjöarne Vettern, Boren, Roxen och Asplången till Söderköping,
under det han småningom sanker sig, till dess han vid Mern ntgår i hafsviken Slätbaken. At
vester går han föret ut i den 3sv. mil från Viken belägna Veneru, och derifrån genom Göta
elf och dervid varande Trollhätte- och Ströms kanaler till Göteborg. Hela vattenvägen från
Nordsjön till Östersjön är något mer än 36 sv. mil, deraf 8 mil 29,800 fot äro dels gräfda,
dels sprängda genom berg, det öfriga går genom insjöar. Genom Göta kanal erhålles förbindelse
med hafvet för mer än 100 mil insjöstränder med derå belägna egendomar, samt 7 större och
mindre stader, utom den landsbygd sjelfva kanalen genomskär; härvid nberäknadt kusterna kring
Venern. — Kanalens särskilda delar blefvo på olika tider färdiga; den s. k. vestra linien, genom
Vestergötlaud, mellan Venern och Vettern, öppnades. 1822, från Vettern till Roxen 1826, från
Roxen till Asplången 1827, och från Asplången till Östersjön vid Mem 1832, hvarvid de bägge
hafven voro förenade, ty de vid Göta-elf varande kanalverken hade då länge varit färdiga. Göta-
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
