Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vudorten 10,000. 13) Appémell, hufvudorten obetydlig. 14) Sd Gallen, staden
17.000, väfveri-fabriker m. m. 15) Graubundm, till vidden den största kantonen,
bufvudort Chur, 7,600. 16) Aargau, hufvudort Aar au, 5,000. 17) Thurgau, huf-
vudort Frauenfeld, obetydlig. 18) Ticino, hufvudort Bellinsona, obetydlig. 19)
Pays de Vand (Waadt), staden Lausanne, 27,000. 20) Wall is eller Va lats,
hufvudort Sitten (Sion) 5,000. 21) Neuehatel, hufvudorten 13,000; Chaux des Fonds
20.000. 22) Geneve (Genf), staden 70,000, akademi, fabriker m. m.
Oaktadt sina många berg är likväl Schweiz fattigt på metaller; växtligheten är deremot
frodig, och’ vindrufvan jemte flere sydfrokter trifvas här väl; rikast är dock landet på gräsbetc,
hvarför också boskapsskötsel är folkets hufvndoäring. Ingenstädes i Enropa äro korna större,
mjölkeu rikligare och den deraf beredda osten fetare. Af villebråd finnes här öfverflöd på
hjortar, rådjnr, bergharar m. fl.; stenbocken är nnmera sällsynt, men inbemska äro här murmcldjur,
hermeliner, ekorrar och floduttrar samt björnar, vargar, lodjnr och räfvar. Befolkningen ntgöres
till största delen af Tyskar, men derjemte äro omkring 700,000 Fransmän, 150,000 Italienare
och 50,000 Romaner, som tala ett förskämdt latin. Alla Schweizare äro kända såsom arbetsamma
och tarfiiga, med en oöfvervinnelig kärlek till sitt land. Religionen är allmännast den
Evangelisk-Reformerta, dock tillhöi omkring J den Romersk-Katolska. Folkbildningen är allmän, särdeles i
de protestantiska kantonerna. Konstllit, fabriker och handel äro mycket ntvcckladc och gifva
årlig vinst. Regeringen är öfverallt republikansk; den gemensamma styrelsen kallas
Förbundsrådet, hvars ordförande, Förbundspresidenten, årligen ombytes; lagstiftande församlingen kallas
Forbundsforsamlingen.
Schweiziska edsförbandet upprättades första gången år 1307 emellan Schwyz, Uri och
Uoterwalden; de öfriga kantonerna haffa sedan tid efter annan tillkommit. De utgjorde
särskilda förenade stater ända till år 1848, då de slötos närmare tillsammans och knnna nnmera
anses som cn enda stat med republikansk författning, dock med hvar sina privilegier.
I tillicil utgöres af en halfö eller landtunga, som från fastlandet utskjuter
i Medelhafvet och till formen liknar en stöfvel jemte öarna Sardinien, Corsica,
Malta m. fl. Det gränsar i NV. och N. till .Frankrike, Schweiz och Österrike,
från hvilka länder det skiljes af alperna, samt omgifves på de öfriga sidorna af
Medelhafvet och doss vikar Adriatiska hafvet, Joniska hafvot och Tyrrhenska
hafvet. Landet utgör 5,400 qv. mil, med omkring 28 mill. inbyggare, och delas
i anseende till klimat och produkter i Norra (öfra), Mollorsta och Södra (nedra)
Italien.
Utom alperna, som ingå i norra Italien, utgöras de förnämsta bergen af
Apenninerna, en kedja, som utgår från Hafsalperna och likt ett skelett sträcker sig
genom hela landet. De namnkunnigaste floderna äro Po i norra och Tiber i
mellersta Italien. Flera insjöar finnas, omtalade för sin utomordentliga skönhet;
bland dessa äro: Lago Maggiorc (lltflbjåcc), Oomosjön, Iseosfön och Gardasjön, alla i
norra Italien. Hithörande stater äro:
Konungariket Italien, hvilket utgöres af följande landskap: 1) Piemoilt,
omkring Po; städer: Turin, 214,000, utmärkt väl bygdt, universitet, sidenfabriker;
Alessandria, 59,000, mod stark fästning. 2) Ligurien, vid hafvet; stad: Genua
(©CIlODCl), 163,000, vid Medelhafvet, universitet, fullt af praktfulla palats från
forna tider, då staden för sin skönhet kallades ”la superba”. 3) Ön Sardinien,
söder om Corsica, med tillsamman omkring 650,000 inbyggare; städer: Cagliari,
34,000; Sdssari, 34,000. 4) Lombardiet, ett välodladt slättland mellan
Alperna och Po; städer: Milano, 262,000, med domkyrka af hvit marmor,
många vetenskapliga och konst-akademier; Pavia, 30,000; Lodi, 26,000; Mantova,
25,000, med stark fästning; Brescia, 34,000, Bergamo, 36,000, med
sidenfabriker; Cremona, 26,000, tillverkning af fioler. 5) Vcnetien, ett lågland mellan
Alperna och Po, fruktbart och välodladt; städer: Venedig (SetlCjia), 125,000, på
117 öar, vid Adriatiska hafvots strand, som äro förenade medels 378 broar. I
stället för hufvudgator är kanalor, å hvilka man färdas med gondoler (båtar).
Gator, men endast för gående, finnas likväl, men äro mycket smala och krokiga,
men lifliga. Torgen äro många och prydas merendels af någon praktfull bygg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
