Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liknade föga de modiga krigare, som under våren ryckt ned från norden.—
Den 29 september slöts vapenhvilan i Lochteå, norr om Gamlakarleby,
hvar-igenom en månad vanns till välbehöflig hvila. — Detta stillestånd, som
räddade hufvudarmén, var dock mindre välkommet för trupperna i Savolaks
{se sid. 234».
Från Karlsbärget, på hvilket Oravais kyrka står. har man en anslående
utsikt öfver hafvet, och Oravais by med aen gulmalado prestgården och
Tacksamviks lastageplats där nedanför.
Där finnes Tacksamvikskällanf en gammal offerkälla, hvars
undergörande vatten ansågs komma från den fordna kyrkogården. Invid donna
af ett stengärde omgifna kyrkogård, soin ännu kallas »ön», finnes on stor
tordfast sten, kallad Radbandssten, emedan folket, innan Oravais första
.yrka bygdos, samlats till gudstjenst kring densamma, sjungit, dansat och
sittande på stenen läst sitt radband: här sätter jag mig ifeder, 12
Guds englar vare mig voder, två till hand och två till fot,
två till hvarje ledamot, två mig söfvo och två mig väcke, två
mig in i paradis slftppe, m. fl. böner. S. Mårten vårörtens skyddshelgon
och hans bild, som förvarades i kyrkan, kringbars efter fulländad sådd i
procession kring åkrarna, under det man inessade och sjöng litanian. På
nordvästra sidan af samma kyrkogård visas en upplandad sand vall såsom
den plats, där kyrk ofolk et från Mun sala uppdragit sina båtar. Oravais
skall då varit kapell under Pedersöre socken och dess kyrka don onda
emellan Pedersöre och Storkyro. Den n. v. kyrkan är uppförd 1797.
Förbi Oravais kyrka går on väg åt sydost till Kimo järnbruk ftillh.
brukspatron Wungel» 7 km. Detta bruk, grundlagdt af bruksförvaltaren
Heijke 1703, förstördes under stora ofreden, mon istån dsattes åter. Nära
Simons gästgifveri, 2 km norr om Oravais kyrka, förgrenar sig en väg till
Oravais f. d. masugn och järnverk, (2 km). Äfven detta verk grundades
af Heijke 1703 och har haft samma egare som Kimo. Masugnen, vid
hvii-ken jemte svensk bärgmalm traktens ymniga myr- och sjömalmer
tillgodogjordes, är numera nedlagd; på stället finnes ett ylleväfveri.
Vägen emellan Oravais och Storsved i Muns ala
socken, BO km, som slingrar sig emellan och^öfver
skogbevuxna backar, förefaller icke enformig. På halfva hållet
passeras Gunilack gårdar, nybyggen efter stora ofreden, och
vid Storsved påkallar Sveabergska folkskolan, den äldsta
i Österbotten, grundlagd 1861 af mannen ur folket
Anders Svedberg (f. 1832, f 1889)t den resandes
uppmärksamhet. Under det följande nallet till Juthas passeras
Munsala ängar och utsikter öfver hafvet erbjuda sig tid
efter annan.
Munsala kyrka Ur bygd af gråsten 1779—87 och står vida synlig på
on dominerande höjd vid vilgon. L don gamla klockstapeln förwiras ett par
i trä skurna helgonbilder, vittnande om det fordna kapellets ålder. Den
n. v. kyrkan säges nämligen vara den fjärde i ordningen, som stått på
nämda kyrkbacke. Den första, on kyrkstuga, täckt med näfver och tak ved,
skall uppförts redan under katolska tiden och besökts af prestorna från
Pedorsöre under desses »fiske- och uppbördsrosor». Och dock fick Munsala
ogen prost först år 1762! — Vill den resande medtaga ott minne från sin
färd, så kan han i Munsala finna Österbottens rikast utstyrda söljabälten.
Vid Munsala kyrka förgrenar sig en biväg åt nordväst till Sandnäs
glasbruk och Domarbacka tingstad, f. d. Wexala ladugård, som efter grofvo
Totts död 1674 indrogs till kronan och anslogs till domarsäte.
Ett par kilometer norr om kyrkan, där vägen vid Loilaks åter
erbjuder en utsikt åt hafvet, ligger till vänster Damskata hemman, där fordom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
