Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid mynningen, af Vanda å, innerst i en grund och för
sjöfarande föga tillgänglig hafsvik. Med hänsynslös
ifver och stränghet utfärdade konungen befallning att
borgare och handtverkare i Borgå, Ekenäs, Kaumo och
TJlfsby skulle utflytta till den nya staden.^ som
förunnades stora handelsfriheter och öfriga förmåner,
ehuru-väl dess egentliga privilegiebref utfärdades först af
Johan III d. 3 aug. 1569. Hen kungliga befallningen
om utflyttning till Helsingfors åtlyddes trögt och
motvilligt eller^icke als, dock växte folkmängden, efter den
tidens förhållanden temligen snabt, så att Helsingfors i
början af 1600-talet med 5 å 600 invånare var„ landets
tredje stad hvad folkmängden vidkom; endast Abo med
1,800 ooh Viborg med 800 invånare voro folkrikaie.
Hot gamla Helsingfors märkeligaste historiska minne
var den landtdag, till hvilken konung Gustaf II Adolf
kallade de finska ständerna år 1616 tör att förvissa sig
om kraftigt understöd från Finland under de krig, som
pågingo och förestodo. Konungen besökte då själf
staden och öppnade landtdagen den 22 januari.
Helsingfors’ för en sjöstad oförmånliga läge trädde
snart i dagen och efter icke ännu hundraårig tillvaro
flyttades staden till sin nuvarande plats, 5 km sydväst
ifrån Vanda ås mynning på en i hafvet utskjutande
landtunga med god naturlig hamn. Förordnandet om
denna flyttning är datoradt don 2 okt. 1639, hvarefter
den gamla staden den s. k. Gammelstaden förlorade
all större betydelsej numera saknas nästan alla
minnesmärken från den tid orten var en stad (se nedan B.
Helsingfors omgifningar), — På den nya platsen
drabbades staden af hårda öden, som hämmade dess
utveckling: 1657 gick en härjande brand öfver staden; 1695—97
plågades Helsingfors af förfärliga farsoter, som då
hemsökte Finland, och 1710 af pesten, som på 4 månader
hortryckte 1,185 personer af stadens inalles 1,800
invånare. — Under det stora nordiska kriget besattes
Helsingfors, efter det staden af sina för öfvermakten
retirerande egna försvarare blifvit stucken i brand, af
ryssame. som behöllo platsen från 1718 till fredsslutet
1721. Efter krigets förödelser repade sig staden
långsamt, men var allaredan ånyo upphygd, då den unde r
det på förödmjukelser rika kriget 1741—43 för andra
gången för en tid af ett år besattes af ryska trupper
(leu 23 aug. 1742, eftpr dpt den af finska och svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
