Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - En ny nationalekonomi. Kontroll över kapitalets gång. Stigande skatt på överförbrukningen Inga stående skulder. Ränte- och myntreglering - Funderingar inför guldmyntfoten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4io
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
ty med detta kan han röra sig friare i utlandet. Det är visserligen
sant att han gör landet lika stor skada, om han reser ut med sedlarna,
vilka landet sedan får inlösa med varor. Men nu antaga vi
emellertid, att han reser ut med guldet. Därigenom berövar han oss icke
blott guldet, utan kan vända alldeles upp och ned på vårt myntväsen.
Det är tänkbart, att han med sina sedlar kan taga ut allt
riksbankens guld, eller så gott som allt. Det är för resten principiellt
lika galet, hur mycket han än tar ut. Vem kan nu hindra honom
från det, om guldet utlämnas fritt? Vem kan hindra honom att föra
guldet ur landet? Han behöver ju inte använda de vanliga vägarna.
Han kan lasta guldet i en motorbåt och sticka ut från vilken skärgård
som hälst.
Man kan klara sig även över Atlanten i båtar, som icke behöva
väcka uppseende genom sin storlek. Vi sågo i Amerika kapten
Andrews och hans båt, sedan de gått över. Båten var, om vi minnas
rätt, ej stort större än en vanlig segelbåt å Mälaren. Ä andra sidan
ha vi tillsammans med en juvelerare sökt beräkna storleken av den
kub, som riksbankens guldkassa kan bli. Den blev icke så värst stor.
Kanske hade den rymts i kapten Andrews båt.
Tänk nu efter, var vi stå. Borta i ett annat land är guldkassan,
som skulle utgöra grundvalen för vår sedeltryckning. Sedlarna ligga
till väsentlig del i riksbanken, dit de kommo, när guldet togs ut, och
eftersom det nu icke finns något guld få de icke skickas ut igen.
Vi få icke trycka nya sedlar vidare, ty vi ha ju inte guld, och
eftersom den bestämmelsen är helig och icke kan rubbas, så få vi väl i
stället svälta ihjäl. Det var för resten precis, vad en Rothschild,
förhörd i saken inför en engelsk kommitté, sade att guldmyntfoten ledde
till för dem, som icke hade guldet. De tvingades att låna av dem,
som hade det.
Men riksbanken kan ju skaffa guld igen? Ja, om det finns guld
att få. Men det finns inte mycket guld i världen mot det behov av
guld, som på detta sätt skulle kunna göras gällande. Vi minnas en
uppgift, att allt hittills producerat guld skulle utgöra 75 miljarder,
och det kunde ju då några amerikanska miljardärer lägga beslag på,
och därmed bliva mänsklighetens herrar. Själva kunna vi svenskar
ej producera guld.
Men för all del, vi antaga ju gärna att guld finns att få i
utlandet. Det måste emellertid då inlösas till landet med våra varor.
Alla våra förnödenheter skeppa vi således ut för att fylla riksbanken
med guld. Men så upprepas detsamma igen. Någon snor till sig
sedlarna, tar ut guldet med dem och reser ur landet med guldet. På
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
