Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - En ny nationalekonomi. Kontroll över kapitalets gång. Stigande skatt på överförbrukningen Inga stående skulder. Ränte- och myntreglering - Andra röster för denna skattereform
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
den indirekta tar sådant, som annars kanske icke sparas. Den
indirekta skatten torde betalas utan större ingrepp i sparkapitalet. Ju
mer konsumtionen av lyxartiklar begränsas genom indirekta skatter,
desto bättre är det också ur allmän produktionssynpunkt.
Men det blir härvid icke nog med tullar och acciser. Då träffar
man bara en del till namnet bestämd lyx. Den stora enskilda
över-flödskonsumtionen, som innefattar ett mera obestämt begrepp av lyx,
träffas ej.
Den egentliga skattegrunden för den allmänna
konsumtions-skatten bör bli en persons årliga utgifter för konsumtionen. Från
den skattskyldiges sammanlagda inkomster skulle dragas den del av
inkomsten, som sparats, och resten skulle beskattas som konsumtion.
Med stigande konsumtion skulle alltså följa högre
skattskyldighet, och häri låge för den enskilde en direkt sporre till sparsamhet.
Med ökat sparande, vilket sett från andra sidan betyder minskad
konsumtion, sjunker skattskyldigheten.
Till sparkapitalet räknas behållningen vid årets slut, och
undantages således i taxeringen. Systemet skulle således verka alldeles
motsatt till nu. —
Inlagan var ställd till dåvarande finansministern Axel
Venner-sten, och hur mottog han den revolutionerande tanken? Jo, först
refererade han den i statsverkspropositionen. Till grund för
inkomsten har här, säger ministern, principiellt lagts icke inkomsten,
utan utgiften. Skattskyldigheten skulle utgå på den skattskyldiges
årsinkomst, men, till åtskillnad från nu gällande beskattning, efter
avdrag för den del av inkomsten, som under året sparats.
Skattskyldigheten skulle börja först då inkomsten överstiger 3,000 kronor
jämte 400 kr. för envar person, som inkomsttagaren har att utom sig
själv försörja.
Det är, säger finansminister Vennersten sedan, en
intresseväckande plan, ett uppslag tydligen förtjänt att undersökas.
Finansministern F. V. Thorsson fortsatte de undersökningar,
som förre finansminister Carleson började, såsom tidigare berörts i
denna skrift. Tre finansministrar i följd hava således varit på samma
spår som vi. Även deras föregångare, frih. Th. Adelswärd, har
sympatier åt samma håll.
Men vi undra bara, hur man skall komma fram på denna väg
utan exakt fastställande av inkomsterna och utan exakt återbetalande
av skatterna inom viss gräns; vidare hur man skall kunna göra
vare sig det ena eller andra utan vår stämpling och bokföring, och
slutligen, om man över huvud taget skall kunna vinna något, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
