Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - Efterskrift. Belysning under tryckningen. Mera om sedeln och skatten Sammanfattande översikt - Märkena ge bokföring; bokföringen skall reda upp valuta- och skattefrågorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2Ö4
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
komma ut ur den ekonomiska anarkin, och denna anarki störtar allt
över ända, om den icke brytes.
Nu faller det sig så lyckligt, att införandet av skattemärken vid
omsättningen, och dessa skattemärkens återbetalning inom viss gräns,
ovillkorligen måste resultera i allmän bokföring, åtminstone till att
börja med så långt som denna återbetalning sker. Här får man just
den press till bokföring som man behöver.
Skattemärken, som ha värde, måste ofelbart lägga grund till
bokföring för var och en. De bli ju sparmärken på samma gång.
Ingen köper ett sparmärke på posten utan att han klistrar upp det i
en bok. Det sker lika säkert, som att han lägger sina växelpengar
tillbaka i börsen.
Vi få emellertid på detta sätt icke bara bokföring; vi få också
så småningom de förbrukningsgränser, som vi söka efter.
Vi behöva två gränser. Först en gräns för den fria
förbrukningen, och i det fallet kan det bli en vida högre liggande liksom
mera genomgående gräns än nu, och sedan en gräns för
normalförbrukningen.
Om nu hela nationen hade bokföring, som omfattade envars
förbrukning, så vore lätt att säga, vad exempelvis
medelförbrukningen vore för den mindre bemedlade halvan av nationen. Låt oss
förklara, att den bevillningsfria gränsen går där.
Det blir lika lätt att säga, vad som är hela nationens, eller kanske
de nedre tre fjärdedelarnas, medelförbrukning. Låt oss säga att
gränsen för normalförbrukningen går där.
Om normalförbrukningen är ingenting att anmärka. Den
förstör, i vanliga fall åtminstone, intet sedelvärde; den skapar nytt
sådant. Den behöva vi för att kunna leva och producera. Och hölle
sig alla inom den gränsen, så skulle vi under i övrigt gynnsamma
förhållanden komma till allmänt välstånd.
Det ligger i sakens natur, att vi icke kunna vilja betunga denna
normalkonsumtion allt för mycket med skatter, om sådana kunna
fås på annat håll.
Upp till första gränsen skattefrihet, ett verkligt, hederligt
be-villningsfritt avdrag för alla; upp till andra gränsen så låg skatt
som möjligt, detta måste bliva våra första skattegrundsatser.
Vi antaga nu, då ingen slipper undan, att normalförbrukningen
icke skall behöva betala mer än 5 proc, skatt, ja, att den av skäl,
som framgå av det följande, skall kunna slippa undan med ett par
tre procent. Men vi upptaga ända till normalgränsen en
omsättningsskatt av 10 procent. Härigenom få märkena högt värde även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
