Rännstensungar och storborgare / 390 (1924) Author: Emil Norlander Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -
XLVII. Näst sista kapitlet, handlande om flydda, glada teaterminnen. — Några teateranekdoter. — Det gamla gardet faller, nya krafter rycka in. — Sufflösens vedermödor och en spännande situation. — Om trogna teaterbesökare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

scen, minnes undertecknad särskilt tre barfotadansande
damer. Icke för att de voro så täcka, icke heller för att de
dansade med bara ben, utan för att de en gång hotade med —
strejk.

De hade två kronor per kväll och fordrade resolut att få
tre, annars bleve det strejk.

En nätt balett-ensemble ur Kristallsalongens sommarrevy 1922.

»Men varför skall ni ha mer än kamraterna?» frågades det.

»Därför att vi dansa barfota.»

»Men dans är väl alltid dans.»

»Nej», svarades det i bestämd ton, »vi måste varje kväll
tvätta oss om fötterna, det behöva inte de andra ...»

Skälet godtogs och de fingo sin påökning.

— — —

Efter vi gjort en avvikning in på anekdoternas väg, är
följande annonshistoria inte pjåkig alls:

Undertecknad är, att börja med, absolut emot allt
annonserande eller puffande från tribunen och sådant som t. ex.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>