Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
-
X. I Gjörckes gamla simskola. — När magistern måste hoppa i sjön. — Undertecknad på god väg att drunkna. — Ett skuggspel och en brandkårsutryckning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För de tjänster, man gjorde gesällerna i fråga, stodo de alltid
å sin sida tillreds att göra en återtjänst, och så lyckades vi
pojkar i huset bl. a. förmå dem att göra oss en ram till den
skuggspelsskärm, avsedd att sättas i en vanlig salsdörröppning.
Vi skulle några stycken i gården tjäna en slant extra med
att förevisa skuggspel. Min mammas stora sal var som
skapad för en större publik, och så igångsattes den storartade
planen. Ramen gjorde, som sagts, snickargesällerna åt oss, och
de hjälpte oss även att limma papper på samma ram. Papperet
limmades på fuktigt, och när det torkade, var det spänt som
ett trummskinn. Sedan var det att stryka olja på samma
papper, varefter bilderna, om de endast blevo bakifrån belysta
med en duktigt stor lampa, framträdde klara och skarpa.
Själva spelet köpte man i Nilssonska pappershandeln på
Ladugårdslands torg, där största sorteringen i hela Stockholm fanns.
Skulle man ha teatergubbar och dekorationer för barnteatern,
hade man att vända sig till bokhandlare Hultberg i basaren på
Norrbro. Detta visste alla den tidens småttingar.
Jag var direktör för svartteatern i fråga och utsågs att »välja
program». Alltså styrdes mina steg mot Ladugårdslandet. Där
uppe på torget var i pastorshuset i hörnet av Storgatan en
brandstation inredd, något alldeles nytt i Stockholm det året.
Vi hade förut fått nöja oss med den brandhjälp »korvarna»,
d. v. s. stadssoldaterna, lämna »med benäget biträde» av
artilleriets och flottans särskilt utkommenderade manskap.
Aldrig skall jag för resten glömma eldsvådesignalerna från
kyrktornen: en röd flagga på dagen och en brinnande lykta på
kvällen, lika litet som jag skall glömma brandmanskapet i sina
stora brandhattar av plåt, när samma manskap marscherade
mot brandstället, företrätt av en trumslagare. Vi brukade alltid
översätta trumvirvlarna på ditmarschen med: »elln är lös på
Högbergsgatan» och hemmarschens något gladare virvlar med:
»Gud vare lov att elln är släckt!» ...
Nåväl, där stod jag nu vid Ladugårdslands gamla
kyrkogårdsmur, då plötsligt dörrarna till stationen slogos upp och
»brandkåren», det var fyra man på stationen i fråga, »ryckte
ut», medförande en liten slangvagn på två små hjul.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
