Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [10]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en nötkärna, känner mig muskulös och mogen att
slåss med vem fan som helst, även med döda
människor. Jag tänder en cigarrett och fortsätter att
läsa om händelser som timat för århundraden
sedan.
Plötsligt säger Arwidius i det han slår ihop sin
inkunabel: — För resten hände det något rätt
märkvärdigt i somras. Jag kom med min pojke på
gården mellan flyglarna åt öster och rätt som det
var sade han: Pappa, jag vill gå och leka med
den där lilla gossen. Jag såg ingen gosse, men
jag tänkte: Barn ha sina egna föreställningar och
fantasier, och jag svarade: Ja gå du och lek med
den lilla gossen! Pojken sprang i väg åt ett håll
och tycktes underhålla sig med någon lekkamrat.
Jag såg ingen. Men ett barns fantasier kan ingen
följa.
— Och detta berättar du på fullt allvar?
— Ja!
— Å nej, det finns gränser för min lättrogenhet
också. Antingen är du eller jag galen.
(Gud vad jag längtade att berätta om mitt eget
patenterade spöke! Men jag sade ingenting. Ty
jag vill inte ännu betraktas som en samhällsvådlig
individ.)
Chevaliern såg inte alis förolämpad ut. Men han
bara log ett mystiskt löje som retade mig in på
mitt nakna blödande hjärta. I morgon kommer nog
hospitalsläkaren, som smugit sig in här under
namnet baron Trenck. Men jag skall visa honom, jag!
Jag skall uppträda med en förkrossande logik,
jag skall med andens vapen hindra alla ingrepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
