Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [9]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
angår, som förekommer i 2 Cor. 5: 19, frågas, om
Schleusner felat, då han i sitt Novum Lexicon
Græco Latinum uttydt detta ord med: reconcilio
partes a se invicem dissidentes, ut animi, post
inimicitiam, in gratiam et concordiam redeant?
Tybecks svar: Reconciliare kan nyttjas, ty man
har ej annat ord; och detta är i min Bok mer
förklaradt, och består uti att människornas sinnelag
förändras; men Gud kan ej försonas. Ordet
försonas kan om Gud aldrig äga rum.
Biskopen frågar därpå Tybeck om han som präst
vill att uttrycket försona bör utgå ur bibeln, varpå
Tybeck mycket riktigt förklarar att reconciliare
betyder förlika, förändra eller återställa det
mänskliga sinnet från en författning till en annan.
I samma stil fortgår förhöret, vilket Tybeck
sedermera älskar att kalla examen. Men
examinatorn medger ingen enda gång, att examinanden
någon gång hade rätt. Biskopens frågor bli allt
naivare och aggressivare och löpa till slut ut i ett
framhållande av hans egen lärdom in Theologicis.
Tybeck kan emellertid sina stycken oaktat han
icke läst över. I alla händelser äro hans svar
intelligenta och när förhöret så småningom kom in
på frågan om treenigheten, blir Tybeck något
häftig, men dock bibehållande sin värdighet. Ty
han kan icke tro på en sådan vansinnighet som
treenigheten. Efter en listig och jesuitiskt ortodox
fråga av biskopen avslutas förhöret (som för
övrigt tagits i två avdelningar med två veckors
mellanrum, under vilket Tybeck hunnit beväpna sin
ande) med Tybecks svar: — Om så befalles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
