Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [1]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Paracelsus, och fördjupade mig i dem tills gatan
utanför fick liv, automobilerna började surra och natten
drevs på flykten av nästa dag. Men med natten
försvann icke ångesten.
Jag sökte andra sensationer. Jag dök in i det
stora verket Anthropophyteia och fann det vara en
jättelik pornografi, jag studerade Petronius och den
gudomlige Aretino och fann att den småländska
fantasin vida överträffade den klassiska av sydligare
breddgrader. Men hela tiden var ångesten min
skugga. Jag ritade pentagrammaton på alla
ingångar till min psyke, men skuggan förföljde mig.
Ett par gånger trodde jag mig ha lyckats
materialisera den för att kunna jaga den på flykten,
men jag hade misstagit mig, ty när man måste
rita många pentagrammer kan man lätt glömma
att noga sluta till alla vinklar — det lärde mig
redan Viktor Rydberg i sin Medeltidens magi.
Jag är tydligen på en fel bog. Varför skriver
jag inte i stället för att läsa? Varför reser jag inte
med på den världsomsegling, som erbjudits mig?
Varför reser jag inte till Grönland, till Ammassalik,
dit Knud Rasmussen inbjudit mig? Varför reser jag
inte ut till Grisslehamn och målar is och hav just
nu, då jag brinner av verksamhetslust? Eller varför
reser jag inte till Rådmansö och målar porträtt av
Petter och Johan, de sista gubbarna i skärgården?
Men samtidigt måste jag rita gubbar och skriva
humoresker i Strix — medan min själ trår till allt
— allt — men kanske mest till sömn.
Vad Rembrandt lugnar! Jag studerar hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
